Göteborgsposten – 25 september 1865, sida 1

Article Image
— 2Ä —— LL Troligen har ni observerat att auditör Blanche under sina sommarresor i landsorten varit föremål för skarpskyttekårernas ovationer Man bör deri finna ett erkännande af hans varma intresse föt skarpskytteideen, för hvars befrämjande han enskildt gjort ganska betydliga uppoffringar. Mindre bekant torde vara, att han inbjudits att besöka en mängd skarpskyttekårer både på landsbygden och i städerna, och att om han skulle mottagit alla de ankomna inbjudningarne, så hade hela sommaren dertill erfordrats. Dit han rest, har han genom sin glänsande vältalighet och sitt vänliga väsende ökat entusiasmen för den stora saken. Då hos oss ännu finnas personer, som anse något högst betänkligt ligga i skarpskytterörelsen, så är det klart att dessa nu gå med hjertat i halsgropen af fruktan för att hr Blanche blifvit — så att säga — en skarpskytte-apostel. Det har redan i några landsortstidningar uppgitvits att författaren till det ryktbarvordna cirkuläret från adelsassociationen skall vara landshöfdingen gretve Liljencrants. Otroligt är det visst icke; men tillförlitligt är det icke ännu. Bäst torde vara att atvakta tiden, ty jag antager, med kännedom om gretve Liljenerants karakter, att om han icke är författaren, så säger han det rent ut i Posttidningen eller i Wäktaren, ty andra tidningar tror jag knappast att han läser, och då kan man tro på hans ord. Den i flera år ventilerade frågan om ombildandet af en Hypoteksbank för Städerna har nu kommit så vidt att ett reglementsförslag är upprättadt och i dagarne blifvit eller blitver inlemnadt till regeringens stadfästelse. Den torde utan svårighet vinnas. Men skall denna hypoteksbank komma till stånd? Troligen icke på flera år, om någonsin. Stockholms stads hypoteksförening existerar visserligen; men den lefver blott ett skenlif, af brist på medel till utlåning. Sådane kunna icke fås på drägligare vilkor, och faller sig detta svårt för hufvudstaden, som numera består blott af en ringa procent trähus, belägna mest på utkanterna, huru mycket svårare skall det bli för de ötriga städerna, som bestå till en högst betydlig procent af trähus, nästan alla med bristfälligt brandväsen. Den grund hvarpå hypoteksbankens för städerna säkerhet ytterst hvilar är Städernas Allmänna Brandförsäkringsverk, på dess kontinuitet och tillväxt. Men den dryga extra brandstodsafgift som nu utskrifvits i och för branden i Karlstad kan hafva till följd att stenhusegarne gå ur denna försäkringsinrättning, eller att trähusstäderna påläggas högre afgifter för att få qvarblifva i inrättningen, eller att blott dessa städer qvarstå i densamma — allt detta med den påtöljd att den säkerhet som hypoteksföreningen har att erbjuda långifvarne icke af dessa antages såsom tillräcklig. Utgången af biskopsvalet i Lunds stift har varit sådan, att professor Flensburg svårligen kan förbigås, äfven om konungen helst skulle vilja på biskopsstolen uppsätta biskop Bring. Domprosten Melin, som icke kom på förslaget torde bli soulagerad med en plats i Svenska Akademien. Det är stor skiljnad emellan att som primas i Lund uppbära 40,000 rdr årligen och som en af de aderton 300 rdr. Apropos Svenska Akademien, så är dess ledamot hr C. W. A. Strandberg definitivt antagen till utgifvare af Posttidningen efter hr Björck. Changementet kommer att försiggå redan i nästa månad. Efter förljudande kommer Posttidningen under den nye cheten att erhålla en annan och tåtaligare redaktionspersonal än hittills, äfvensom att till sitt innehåll icke blifva så omvexlande som hr Björck bemödat sig göra tidningen, hvilken hädanefter förnämligast torde blifva ett legalt annonsblad. I alla händelser blir förlusten af hr Björcks välskurna penna oersättlig i tidningen. I dag fyller auditör Scheutz, räknemaskinens uppfinnare, den mångsidige vetenskapsmannen och nestorn bland de svenska —iniiii—

25 september 1865, sida 1

Thumbnail