Göteborgsposten – 25 september 1865, sida 1

ONKEL SILAS eller Svedenborgarens Testamente. öfversättning från Engelskan. — Adjunkten är uppe hos guvernören, sade han. Jag behöfde tala ett ord med honom, men förmodar jag knappt kan få det på en timma eller mera; läsa böner och disputera och bibeln är som vanligt ämnet för deras prat. Ha, ha! Men det skall ej räcka mycket längre, säger gamla Wyat, nu sedan onkel Austin är död; ingenting uträttas längre med böner och bibelläsande, och de ge ingen afkastning af sig sjelfva. — Åh, fy! Ni borde skämmas, ni syndare! utropade Milly skrattande. Han har ej vurit i kyrkan på de sista fem åren mer än en gång, säger han, och då endast för att möta en ung lady. Säg, är han icke en syndare, Maud — är han icke det? Dudley småskrattade och kastade en förstulen blick på mig, medan han bet på kanten af sin filthatt som han höll öfver bröstet. Dudley Ruthyn trodde sannolikt att det skulle ligga ) Forts. fr. N:o 220.