Göteborgsposten – 21 september 1865, sida 1

yCKkt HUS V. . Bonnier. 1000. — T — — — —— erfordras en syssloman med 600 rars lön jemte andra förmåner. Dagyortionernas kostnad för hvarje hjon hade beräknats till 30 öre, hvilken utgift borde ersättas af den kommun, till hvilken fattighjonet hörer, med afdrag af hvad hjonet kunde genom sitt arbete rörtjena. Underhållet skulle bekostas af länet. Sysselsättningen borde bero på ortförhållandena och direktionens samt sysslomännens egen urskiljning. Årliga kostnaden för ett arbetshus med 100 hjon hade beräknats till 12,769 rdr. Detta förslag företogs till behandling af landstinget och i sammanhang dermed en motion af grosshandl. P. Berg om att hyra en lägenhet, förslagsvis egendomen Kuröd vid Uddevalla, på hvilken ett hus med fjorton rum, uthus m. m. kunde få hyras för ett belopp af 500 rdr. Förvaltningskostnaderna beräknades till 1,200 rdr. Tillfälle till arbete tör hjonen tunnes på denna plats. Andreas Eliasson begärde i denna fråga först ordet och erinrade om att landstinget dagen förut fattat ett beslut om att för sjukhusbyggnader använda en summa af 130,000 rdr. Det skulle blifva alltför betungande att lägga ytterligare ett betydligt utgittsbelopp till denna summa, i synnerhet under dessa tryckande tider. Fattighjon i arbetshus bli orimligt dyra. Brist på tjenligt arbete skulle dessutom uppstå. Församlingarne skulle för öfrigt blott kunna skicka ett eller två hjon hvardera till arbetshuset, hvilket vore ett alldeles otillräckligt antal. Kyrkoherde Rhodin erinrade om nödvändigheten att ega ett korrektiv mot lättja och håglöshet, men trodde att tiden nu ej vore inne för att utföra ifrågavarande förslag, helst det i sjelfva verket skulle erfordras ett arbetshus för hvarje fögderi Yrkade. på frågans ajournering. Kapt. v. Proschwitz trodde ej att förslagets uttörande skulle betunga utan snarare lätta fattigvården, då ett arbetshus måste verka afskräckande. Ville helst biträda hr Bergs förslag. Brukspatron Dickson framhöll i ett skriftligt anförande sina betänkligheter mot förslaget i administrativt och ekonomiskt hänseende. Om ett gemensamt arbetshus inrättas måste till en början stora transportkostnader uppstå. Kommunerna skulle komma att betala i proportion till sitt anlitande af arbetshuset, men icke nog härmed: kostnaden för hvarje hjon skulle debiteras och hvad hjonet förtjenat krediteras — allt saker som medförde svårigheter. Då de arbeten, som fattighjonen kunna utföra blott äro de allra enklaste, skulle de ej kunna vinna tillräcklig afsättning. Bast vore derföre atthvar kommun särskildt inrättade sitt fattighus. En längre diskussion följde, i hvilken hr Schmidt framställde afskräckande exempel från Tyskland; hr Engelke tvärtom visade, huruledes åtgärder med tvångsarbete verkat mycket gagnande vid behandlingen af lättjefulla, tredskande personer inom hans kommun; landthandl. Christ. Larsson uttalade sin åsigt att ändamålet kunde vinnas genom begagnande af kommunens rätt att använda lättingars arbete; rektor Widell talade för nödvändigheten att taga något steg i denna riktning för att vinna erfarenhet om socknen blott blir af med en tredskande, verkar dock detta afskräckande; hr Evers visade huruledes det just skulle vara glädjande om arbetshuset slutligen komme att stå tomt, tilltölje af den skräck det framkallat; prosten Landberg framhöll, huruledes kommunen hade samma makt öfver sina fattighjon som öfver lagstadda tjenare och således kunde betalla dem att gå på ett arbetshus för satt arbeta; häradsd. Per Andreasson omnämnde att i hans församling beslut redan fattats om inrättande af enskildt arbetshus, hvadan han bestred uppförande af ett gemensamt, hvilket borde kunna rymma 400 personer för att vara tillräckligt o. s. v. Såsom man finner hade de fleste talare yttrat sig för saken, dervid dock uteslutande törordande hr Bergs förslag. Vid anställd såsom gentleman att jag aldrig vet honom nå