Göteborgsposten – 19 september 1865, sida 2

Från Utlandet. De s. k. Fenians på Irland låta med hvarje dag mera tala om sig. Deras hufvudsäte är södra Irland; i noria delen af ön uppträda de blott spridda. De tyckas sjelfva ej rätt veta, hvad de egentligen vilja: återställandet at den blotta personalunionen med England eller deras ös lösryckande och grundandet af en irländsk republik. Deras förbundssång säger oss endast, att den gröna flaggan hädanefter skall svaja öfver den röda, — en svälvande poetisk tanke. Det revolutionära brödraförbundet räknar bestämdt på tillströmmande af deras stamförvandter från Amerika, hvilka i ett gifvet ögonblick skola till hundratusenden skynda beväpnade öfver atlantiska oceanen till sitt hem, för att drifva de främmande tyrannerna, Sassenaghs, tillbaka öfver irländska kanalen. Tillsvidare yttrar sig den seniska rörelsen i nattliga exercisöfningar, hvilka hufvudsakligen företagas i närheten af de smärre irländska städerna; då och då störes lugnet på ljusa dagen. Polisen harredan anställt många häktningar. Från England ha atgått till vestkusten af ön en krigsslup om 6 kanoner, 3:ne kanonbåtar, en ångfregatt om 42 kanoner, till hvilken åtgärd engelska regeringen föranledts deraf, att verkligen en kår hemlofvade amerikanska nordsoldater landstigit i närheten at Galway och att flera dylika landstigningar väntas. Derjemte heter det, att en örlogsångare skall lägga sig vå vakt i Bantry Bay och att till irländska kusten ätven väntas hela den engelska kanalflottan, som nu lupit ut på kryssning. Kreaturspesten har nu utbrutit ätven i Frankrike och i Norddepartementet. Stor oro och ängslan råder på grund härafi Frankrike. Hr Demidoff har för ett pris af 750,000 fres sålt sin egendom på ön Elba jemte de historiska museerna. Inför rätten i Paris har förevarit ett förfärligt mål mot en person, vid namn Vincent, hvilken varit i tjenst hos familjen Clausse och en afton, då han skulle köra frun med ett par barn till ett Jandtställe utanför Boulognerskogen på det grymmaste misshandlat den värnlösa modren, som dertill var hafvande, men måhända just i denna egenskap fick det mod och den själsnärvaro, som räddade henne. Målet är vämjeligt, hvarför vi icke vilja i dess helhet återgifva det. Frankrikes handel är i allmänhet i stigande. Under de första sju månaderna innevarande år uppgick införseln till ett värde af 1,532,972,000 fres, hvilket gör en tillökning af 149 mill. fres mot motsvarande tid sistl. år. Utförseln under samma tid var 1,664,445,000 fres, hvilket gör en minskning af 28,362,000 fres i jemförelse med sistl. år. Antalet af de franska fartyg, som detta år inlupit i franska hamnar, är 6,423 om 1,131,641 tons, emot 6,552 om 1,081,720 tons sistl. år. Opinion nationale berättar, att franska regeringen beslutat göra den kanal djupare, som sammanbinder Boucs hamn nära Narseille med Berre-sjön (en insjö). Kanalen skall göras 27 fot djup och såmedelst bli tillgänglig för krigsskepp, och Frankrike skall ha en hamn i södern, belägen 3 å 4 sv. mil uppe i landet och i stånd att rymma alla krigsskeppen i Medelhafvet, hvilka skola, då de väl en gång befinna sig i Berre-sjön, vara säkra för hvarje slags angrepp. I England talas om en konkurrent, som skall ha uppstått mot den atlantiska telegrafen mellan Valentia och Newfoundland. Ett bolag (Allans Ocean Telegraph company) säges neml. redan ha blifvit bildadt, för att lägga en efter ingeniör Allans principer tillverkad kabel först från Falmouth i Cornwall till Oporto och, om denna del af verket lemnar tillfredsställande resultat, fortsätta kabeln öfver Atlantiska hafvet till Halifax. Priserna skola bli ansenligt mindre, än det nuvarande bolaget hade ämnat: i st. för 20 pund sterling för ett telegram om 20 ord endast 4 pund. Så snart den stigande freqvensen fordrar, skall en andra kabel läggas direkte från Falmouth till Halifax. Det kapital, som skall uppbringas, anslås ej högre än till 150,000 p. sterl. Amiral W. H. Smyth, på samma gång krigare och vetenskapsman, har aflidit i Aylesbury, 77 år gammal. 1825 drog han sig tillbaka till privatlifvet, för att uteslutande egna sig åt vetenskapliga sträfvande. I Bedford uppförde han åt sig ett observatorium och idkade här de studier, hvilkas resultater ar je