Göteborgsposten – 19 september 1865, sida 2

säger att, efter allt hvad han vet, är han en mycket dålig ung man. Men säg mig nu, är Silas god emot er? — Ja han är alltid vänlig just sådan som ni såg honom idag, men vi se honom blott högst sällan. — Och huru tycker ni om ert lif och folket här? frågade hon. — Mycket väl om mitt lif och temligen väl om folket. Här finnes en gammal qvinna, gamla Wyat; hon är tvär och hemlighetsfull och talar osanning. Jag tror dock icke hon är oärlig det säger Mary Quince — och detta är naturligtvis vigtigt. Vidare ha vi här en familj, far och dotter, vid namn Hawkes, hvilka bo här borta i skogen, och äro fullkomliga vildar ehuru onkel säger att det ej är deras mening. Men de äro mycket råa och obehagliga menniskor och utom dem se vi mycket litet till tjenare eller annat folk. Här har dock varit ett mystiskt besök. Nagon person kom hit sent på natten och dröjde nägra dagar, ehuru Milly och jag aldrig sågo honom. Mary Quince såg en vagn klockan två på natten. DD I Kusin Monica blef så högst intresserad häraf att hon hejdade mig i min gång och med sin hand på min arm gjorde mig en mängd fragor, upptagen af dystra aningar, — Allt detta är naturligtvis obehagligt, yttrade jag. — Ja, mycket, svarade lady Knollys nedslagen. Just i detta ögonblick äterkom Mi ly ropande ät OSS att se huru hägrarne flögo. Kusin Monica vände sin blick i denna riktning, log och tackade Milly, men blef åter tystlåten och tankfull medan vi vandrade vidare.