Göteborgsposten – 16 september 1865, sida 1

Man brukar understundom framdraga vår hufvudstad såsom exempel på en ort, der en märkvärdig otur synes förfölja rättvisans handhafvare vid försöken att sprida ljus öfver en mängd mer eller mindre mystiska och fasansfulla händelser, öfver hvilka en tät slöja torde komma att hvila ända till domedag, och på senare tider tyckes det sannerli en som om oturen skulle vilja sträcka sig ända hit ned till vestkusten, hit, till rikets andra stad, der vår uppmärksamma polis eljest så många gånger förut faktiskt vederlagt den gamla satsen, att rättvisan är blind. Personer midt på