ckt hos D. Y. Bonnier. 1800. Teater. Den föreställning, hvarmed hr balettmästaren A. Selinder i Thorsdags afslöt sin sejour härstädes, var onekligen den mest underhållande af de representationer, som denna gång gitvits vår publik till bästa. Dansdivertissementet Les Adieux är en både smaktull och konstnärlig balettprodukt, hvilken gentemot flera af hr Selinders öfriga balettkompositioner har den egenskapen, att vara hållen i modern stil, hvari ej allenast läågges an pår grupperingarnes prydlighet, utan afven och isynnerhet på plastisk vighet och styrka. De dansande utgjorde hr Ses eliter, hrr Ullberg och Sjöblom samt m:llerna Andersson, Pettersson, Dahl och Johansson, hvilka samtliga förtjente det bifall, som kom dem till del. Otver det derefter gitva tillsällighetsstycket Guldbröllopet, at hr Hodell samt skritvet med anledning af den 50-åriga jubeltesten d. 4 Nov. 1864, hvilade en triskhet och ett lif i teckningen, som göra det förtjent af ett längre lif. Fört. eger god routine i afseende på mise-en scdne och har vetat att af tillgängliga resurser knyta en liten scenisk bukett med enkla men dottande ljungblommor och hvaröfver någonting af björkoch tallskogens upptriskaude atmosfer hvilar. Ett i hr Hodells försattareskap framstående drag är hans snabba blick för typerna i menniskohvimlet och förmåga att gilva dem ett verkligt humoristiskt uttryck, utan pjunkighet, i deras framträdande, allt hvilande på en varm fosterlandskänsla och trisinthet, hvilka otta gifva åt sångerna eller kupletterna tillochmed en hög lyrisk flykt, som tilltalar åhörarens sinne och hos honom anslår goda strängar, såframt han har några sådana, som ännu kunna vibrera. Uttörandet af Guldbröllopet var oklanderligt, och den qvicka värtvarekuplett, hr IIdell sjelf föredrog, rönte stort bitall. Kuplettmelodierna voro väl valda och gåfvo isynnerhet ett par af sällskapets qvinliga medlemmar, m:llerna Rosendahl och Lundström, tilltälle att låta höra sina ganska nätta röster. De i stycket inlagda dansar uttördes med vighet och verve och saknade ingalunda sina komiska pointer. Representationen afslöts med en Skridskobalett, i hvilken den vackra vinterdekorationen, den fallande snön och stälskorna för ett ögonblick försatte oss in i illusionen om en frisk vinterdag i en vacker trakt. Detta intryck gaf en viss lyftning åt allmänhetens stämning, och när slutet är godt, är ju allting godt. Efter föreställningens slut inropades hr Selinder, som omgifven al de i skridskobaletten deltagande emottog afskedsappläden. Hr Selinder har gjort en i pekuniärt hänseende god sejour, ty annars hade den ej, så ofta som skett, fyllt salongen. För detta publikens eget utslag nedlägga vi gentemot sällskapets prestationer i allmänhet kritikens penna. Sällskapet afreste i dag med snälltåget till Stockholm. Landshöfdingen grefve Ehrensvärd, som tillbragt en del af sommaren på sin egendom Tosterup i Skåne, anlände i förgår åter till staden. Jules Deswert, den utmärkte violoncellisten, hvilken såväl genom sina personliga egenskaper som genom sitt konstnärskap afven här på platsen förvärfvat sig många vänner och beundrare, har i dessa dagar ingått äktenskap med en dem:e Eugenie Van Haecht, till börden holländska. Från Lysekil skrifver Red:s korresp. d. 14 d:s: Skörden är nu här i trakten allmänt asslutad, och tyckes den hafva utfallit bättre än man vågade hoppas i synnerhet i början af sommaren. Ny hafre har redan börjas tillföras här och visar den sig ötverhufvud vara af god beskaffenhet. — Väderleken har under senare tider varit stormig, men några olyckor till sjös hafva lyckligtvis ej afhörts. Biskopsvalet i Lunds stift. Från Lund har ingått följande underrättelse, dat. sistl. Thorsdags s. m.: Biskopsvalet är kändt från 17 at stiftets valkollegier. Af 172 röstande hafva tillsallit Flensburg 155 röster, Bring 139, Sundberg 106, Melin 78, Genberg 11, Carlson 10, Wieselgren 7. Utgången i 9 kontrakter ännu obekant. Från Borås skrifves d. 13 d:s: En del af Wiskans sågverksbolags sågblock har man här haft tillfälle se passera förbi staden på Wiskaån. IIärstädes hafva dessa sågblock ej förorsakat den minsta skada eller olägenhet, hvilket mången haft anledning befara; och som nog möjligen kunnat inträffa, om ej vattentillgången varit så ringa och äfvenledes strömdraget så svagt, att på 8 dygn en del