Korrespondens från Köpenhamm. D. 9 September. . I Thorsdags morse afreste sista afdelnin-m sen af våra kära slesvigska gäster, nemligen våra landsmän från Flensborg och en del af uls, under samma bevis på sympati och kärek från folkets sida, som i så rikt mått blif-A! vit alla dem till del, hvilkas varma, politiska ll jerta drifvit dem öfver till deras gamla och, såsom vi hoppas, blott för en tid förlorade hufvudstad. Efter att i fyra dagar hatva varit i t en rörelse, hvars like vi ej erinra oss någon-Åi sin hatva sett, ej ens under sista studentmö-s 1 1 et, hafva hufvudstadens innevånare nu återvändt till sina vanliga sysslor. Ansigtena och gatorna hafva åter antagit den gamla prägeln ul hvardaglighet, men den efter dylika fester annars så vanliga reaktionen i stämningen. len slapphet i tanken och andens tvitvel om let höga, allvarliga innehållet och den prak tiska nyttan af dylika demonstrationer ha den-. na gång icke kunnat spåras. Vi tro, att or-li saken härtill närmast kan sökas i den omständigheten, att man vid denna sammankomst mellan de danska slesvigarne och seländarne funnit tillfredsställdt ett allvarligt, djupt kimdt ochof af att å ena sidan visa sitt danska sinnelag och sin beredvillighet att äfven framsent göra uppoffringar för den gemensamma I soda saken och å andra sidan egna all förtjent hyllning åt detta fosterländska sinne, dubbelt aktningsvärdt i olyckans och svårigheternas lid. I detta möte har med andra ord ej sunnits något konstladt eller anlagdt, och derför ha ej allenast njutningen och glädjen varit oblandade, under det mötet fortvarade, utan äfven i minnet af dessa dagar, hvilka likasom gåfvo tillvaron en högre potens och kommo blodet att snabbare pulsera, blandar sig ej något skorrande missljud eller ens blott en svag känsla af att hänförelsens källa varit mindre ren. Det har varit med slesvigarnes besök härstädes såsom med ett gille, vid hvilket man endast njutit fina och goda viner; — det är svårt att förhindra ruset från aft infinna sig i större eller mindre grad, men efterdyningarne bli i hvarje fall icke så kännbara som om de intagna ingredienserna varit af en mindre ädel qvalitet, och med en sund konstitution slipper man stundom helt och hållet fri ifrån dem, Så har det gått vid detta tillfälle. Vi ha under de förrunna dagarne i viss mån lefvat uti ett rus, men det har haft sitt ursprung i de ädlaste, renaste känslor, och det skall helt säkert äfven visa sig, att det, långt ifrån att ha försvagat oss, snarare uppklarnat vår själ och så stärkt viljan, att vi med friska krafter och nytt mod kunna skrida till lösningen af den enda i sanning stora uppgiften, som föreligger, nemligen återföreningen med Slesvig. Om konungens ställning till slesvigarnes besök anmärker Dagbladet att ministeren hållit konungen alldeles hermetiskt innestängd i dessa dagar; ingen har sett honom, ingen talat med honom, och slesvigarne kunde för den skull mycket väl tro, att de voro på besök i en republik, styrd at en konstituerad ötverpresident (förste borgmästare), ty detta är den högste embetsman de sett till. Under dylika förhållanden skulle Fredrik VIT visst icke hållit sig på detta sätt undan; han skulle ha visat sig, uttryckt sin lifliga sympati med en blick och en handtryckning, om hans tunga varit bunden, och han skulle derigenom slingat ett ytterligare starkt band om slesvigarne. Slesvigarne skola i det sätt, hvarpå konungen undanhölls dem, lätt kunna se ett tecken till att mindre den nationala återföreningen än monarkiens återupprättande medelst en personal union är målet lör konungens önskningar, och personalunionen betrakta alla slesvigarne son den värsta af alla olyckor. F. n. arbetas med stor ifver på upprättande af enighet mellan folkethingets medlemmar angående törfattningssaken. Sträfvandet har naturligtvis utgått från det nationalt-liberala partiet, och dettas ledare ha äfven bragt till stånd en sammankomst med bondevännernas anförare; men det skall tyvärr ha visat sig omöjligt, att komma öfverens med dem, vuli det enda hoppet om en lycklig utgång af författningsfrågan beror nu derpä, om bondevännerna icke skola vid den slutliga omröstningen åter få hela det med så stor möda uppförda arbetet kullstörtadt. hBerl. Tid. dementerar i sin officiela franska revy ryktena om, att danska regeringen skulle med vestmakternas bifall erbjudit sig vilja utbyta sina besittningar i Antillerna mot norra Slesvig eller att, om detta arrangement ej kunde till något leda, göra betydan1 — IT. — 220 1.