fäng — det var ett allvarligt intresse, men i alla fall ett intresse, ty jag kunde se huru han studerade mina anletsdrag medan jag bläddrade bland hans skizzer. Han trodde, att jag ingenting annat såg än dem. Äfven hans ifver att jag skulle tänka väl om hans teckningar var smickrande. Carysbroko — hade jag någonsin hört min dyre far nämna detta namn? Jag kunde ej minnas det. Men min far var alltid så tystlåten att det ej betydde något om han ej talt om honom.