Göteborgsposten – 4 september 1865, sida 2

Från Utlandet. Att de båda tyska stormakterna i denna stund ej befinna sig rätt väl till mods, innan le få allt på rediga fötter, hvad hertigdömena ingår, synes säkert, och det är äfvenledes visst, att de båda kasta skelande blickar åt Frankrike. Det har förut sagts, att Bismarck skulle resa dit, för att i Biarritz sammanträfla med kejsar Napoleon och försöka itt för denne göra Preussens planer så vackra som möjligt. Nu berättas från Paris, att den österrikiske diplomat, som ledt underhandlinsarne med Preussen i Gastein, grefve Blome, redan förekommit Bismarck och anländt till Paris, der han haft ett längre samtal med utrikesministern Drouyn de Lhuys. Under tiden börjar entusiasm att utveckla sig i Köpenhamn för de besökande slesvigarne, och utan tvitvel skola dessa låta sin mening ljuda högt om den orättvisa och kränkning man föröfvar mot den danska nationaliteten i Slesvig. I detta hertigdöme ha de tyska myndigheterna fördritvit nästan alla de danska presterna. Under slesvigarnes vistande i Köpenhamn skola några af nämnde prester hålla predikningar i hutvudstadens kyrkor, till hvilka slesvigarne naturligen skola med begärlighet strömma, för att åter få höra religionsutläggningar på det älskade modersmålet. Det ligger någonting hänförande i detta slesvigarnes pilgrimsståg till sina bröder från hvilka de slitits af en lumpen rötvarepolitik, och det kan väl tagas för atgjordt, att denna demonSration ej skall bli utan inverkan på frågans skridande mot sin rätta lösning. Orsaken till Österrikes visade foglighet mot, Preussen var naturligen dess sinansers förtviflade ställning, och samma orsak skall nog äfven tvinga det att icke motsätta sig Preussens plan: hertigdömenas annexion. Från Wien skritves till Köln, Zeit.: Våra finansers förtviflade tillstånd har bidragit mest till att man gjort sig förtrogen med den tanken, utt frågan afgöres genom afträdande af Österrikes medbesittningsrätt till Preussen mot en skadesersättning. Det skall till sist vara omöjligt att finna någon annan utväg. Här och der uttalas helt sakta ordet -statsbankrutt?, medan det från andra håll tillhakavisas som en skymf. Men Neue freie Pressesäger likväl redan nu, att ett stort statslån måste bli afslutadt innan årets slut, ifall statskassans utbetalningar i en eller annan riktning icke skola stoppas. Det har således varit en omöjlighet för Österrike att sora krig. men provisoriet kan lika litet fortsättas i oändlighet, och man måste till sist enas om en eller annan transaktion Bretskritvaren i Köln. Zeit. tror äfven, att de österrikiska diplomaternas sträfvanden förnämligast gå ut på att få ett så högt pris som möjligt för medbesittningen. Österrike förnekar nu bestämdt, att oldenburgaren skulle ha några rättigheter till hertigdömena. Tid. -?Enrope: vill veta, att en bekant vaudevilleförf. tänker skrifva ett toaterstycke till hvilket ämnet skall vara kriget mot Dan— -——.XQH Jö. . vvo——-—-.Q vo—