Göteborgsposten – 2 september 1865, sida 2

llanaela-anderrättelser. Berättelserna från kreatursmarknaden i England under förra veckan gifva tillkänna fasthet i priserna och samtidigt heter det att boskapssjukan griper omkring sig utan att man ännu kan säga något säkert medel att förekomma den eller ens mildra dess verkningar. Man tror sig veta att sjukdomen ej blifvit införd med främmande kreatur från utlandet utan uppstått till följe af de sanitära förhållanden, under hvilka boskapen lesver på de flesta ställen i England, och det kan derföre icke angifvas någon sannolik gräns för densamma. Hvar och en landtman, hvars djur icke äro angripna, söker blott bevara dem för smitta genom att hindra dem komma tillsammans med andra landtmäns djur, men detta är allt hvad som kan göras. Man börjar också hysa farhågor tillfölje af köttprisernas stegring. Det har i senare år ofta beklagats att de höga köttpriserna förhindrade den engelska arbetaren att njuta den kraftigare köttmaten i så rikt mått som han förut varit van, men fortfar stigningen skall denna klagan bli ännu mera allmän. På kreatursmarknaden i London var förlidet år engrospriset för oxkött af medelmåttig qvalitet 4 sh. 6 d. medan det nu är 4 sh. 10 d. För ordinärt fårkött var priset förlidet år 5 sh. 2 d., nu är det 5 sh. 8 d., medan bästa fårkött stigit från 5 sh. 10 d. till 6 sh. 4 d., allt pr 8 fL. engelsk vigt. Detta visar en stigning i engrospriserna af 10 procent, hvarför stigningen i detaljhandeln väl kan anslås till det dubbla. Och samtidigt pågår en motsvarande stigning i priserna på ägg, smör, ost o. 8. v. hvilken stigning rättar sig efter utsträckningen af ödeläggelsen bland boskapen. Om utsigterna för spanmålsmarknaden tala de engelska bladen äfven med bekymmer. Det är intet skäl till allvarsam fruktank, säger Economist i sitt senaste nummer, men vi skola dock komma att betala både kött och spanmål dyrare. Utsigterna för skörden äro ännu osäkra. Vädret har varit föränderligt och vi kunna ännu hoppas få en medelmåttig skörd eller något derunder, men det är af vigt att bemärka det äfven med en medelmåttig skörd är det öfvervägande sannolikhet för att vi få högre sädespriser. Det är väl omöjligt att bevisa detta, ty spanmålsbehållningens storlek här i landet äro känd; men det är mycket som talar för hvad vi sagt. Som en af de omständigheter, hvilka tala för riktigheten af bladets förmodan om högre sädespriser, omnämnes den märkligt stora minskningen i sädesinförseln 1863 och 64 jemfördt med 1861 och 62. Till England inporterades de förstnämnde åren blott omkr. 59 mill. centner mot omkr. 88 mill. 1861 och 62, och en dylik minskning af omkr. 380 procent har troligen lagt beslag på alla inländska behållningar. Under första hälften af innev. år visar sig minskningen i ännu högre grad; införseln är nemligen 25 proc. mindre än första hälften af förlidet år, och grunden till denna minskning söker bladet i sista årets lägre sädespriser. sEconomist kommer efter dessa betraktelser till söljande slutsatser: ÅVi ha under senare åren till stor del lefvat af våra egna skördar. År 1863 hade vi en utomordentligt rik sådan, som lemnade stora behållningar, men 1864 var den mindre, och våra behållningar äro derför betydligt reducerade samtidigt med att tillförseln från utlandet astagit. Då man tager i betraktande dessa båda omständigheter synes det vara en gifven följd att vi skola få högre sädespriser.X GÖTEBORG d. 2 September. Enligt igår afton ingånget telegram omsattes i Liverpool sedan sistl. Tisdag 12,000 balar Bomull Neworleans middl. noterades 181 d. verelkurser: STOCKHOLM d. 1 Sept. (pr tel.) London 90 d. d. 17: 724 Hamburg , 1321 Paris 70: 50 Amsterdam , 149: 50