Göteborgsposten – 26 augusti 1865, sida 1

ONKEL SILAS eller Svedenborgarens Testamente. öfversättning från Engelskan. Ja, vi kände hvarandra verkligen — och hvem tror ni hon var? Ni skulle kunna gissa derpå en vecka, men jag kan ej vänta så länge; sålunda är det så godt att med ens säga er att hon var denna afskyvärda gamla mademoiselle Blassemare som ni pekade ut för mig vid Elverston; och jag har aldrig förgätit hennes ansigte sedan — ej heller hon mitt, tyckes det, ty hon vände sig bort mycket hastigt, och när jag nästa gång såg på henne var hennes sloja nerfälld. — sade ni mig ej, Maud, att ni förlorat ert perlkors under det den förskräckliga madame de la Rougierre var här? — Jo; men — — Jag vet; men hvad har hon att göra med mademoiselle de Blassemare, ämnar ni säga. Jo, de äro en och samma person. — Åh, jag förstår, svarade jag med denna obestämda ) Forts. fr. N:o 195.