Göteborgsposten – 21 augusti 1865, sida 1

den, att bli herre öfver elementet och upp-stor öra ett byggnadsverk, hvarpå bränningarne erna kunna i årtusenden förnöta sina kraer, utan att förmå öfverväldiga det. Vi fara omkring och löpa genom det östiga passet åter in på redden. Vi passera nu å nära som möjligt den franska eskaderns artyg, hvilka ligga för ankar på redden. Den vansrade tvådäckaren Magenta ligger majestätisk framför oss, ur tvenne batterier stirra 70 svåra kanoner ned på 0ss, beredda att när som helst slunga sitt förstörande innehåll öfver fienden; hvad de icke förmå, det hotar det väldiga spjutet i fören att fullborda, hvilket genom sin stora tyngd är i stånd att söndersplittra det starkaste skepp. Att Magenta är en ångare, har man svårt att se på den låga, breda skorstenen, hvilken nu är snarlik en skyllerkur; skrufven ligger som bekant under vattnet. På något asstånd derifrån ligga pansarfregatterna -La Flandre och La IIeroiner med ett betäckt batteri för ankar; flera briggar, avisoångare och transportfartyg sluta raden. Dock må vi ej glömma den pryuliga -Reine IIortense, den kejserl. samiljens savoritfartyg, ombord hvarå befinna sig sjöministern med v. amiralen, stadens myndigheter, fästningens kommendant och samtliga staber, för att afvakta den engelska eskaderns ankomst. Aflägsna rökmoln uppstiga slutligen efter lång väntan vid horisonten; de tillkännagifva, att flottan är i annalkande. Glad rörelse grier allas sinnen. Snart visa sig masttopparne, de dyka allt högre och högre upp ur hafvet, tills de slutligen stå framför oss i hela sin höjd, nästan liknande kyrktorn. Eskadern går si irenne grupper framåt vid den aflägsna horisonten, man kan redan tydligt räkna nio till tio fartyg; nu bli äfven skrofven synliga och sögat kan tillochmed urskilja pansarbatteriet .I-Royal-Sovereign samt de små ångyachterna. I snabb fart komma de trenne grupperna emot tloss; vi skynda dem till mötes ut på öppna tlhafvet. Nu se vi tydligtspetsen för eskadern, amiralskeppet Edgar, igenkänligt på tvenne hvita ränder å skrofvet, hvilka beteckna de båda batterierna. Ur kanongluggarne framtränger plötsligt hvit rök, det är den första helsningssalvan, men ännu för långt aflägsen, för att knallen skall kunna höras, besvaras den icke heller. Eskadern ordnar sig nu efter hand i en kolonn, en andra salva lossas trån -Edgar. Knallen är nu hörbar, men fem sekunder förrinna dock ännu efter blixten, innan ljudet når oss, således ännu mer än 5,000 fots afstånd; helsningen besvaras med länge ihållande dån från den franska eskaderns kanoner. Edgar ilar med hela besättningen på däck förbi oss, följd af monitoren Koyal Sovereign, ett af de odjur, som nu väcka hela verldens förvåning. De vändbara kupolerna äro på däcket; relingen ligger knappt några sot öfver vattenytan. De följas at fregatter i en kolonn, hvilka vid sin sida ha trenne små ångare. Amiralskeppet ångar bort till -Reine Hortense. Här följa nu emot. tagningsceremonierna, men vi befinna oss på för långt afstånd, för att kunna urskilja detaljerna. Så småningom går hela eskadern för ankar; hedersplatsen på redden är åt den anvisad. På vårt fredliga däck uppföras nu äfven jlej ointressanta scener. Glädjen har hos många lemnat rum för en viss matthet. Det 6 timmar ihållande gungandet på hafvet förorsakar hi af den lika bekanta som besvärliga sjöeg sjukan, bleka ansigten i mängd, men äfven många skadeglada hos lyckligare konstruerade et, naturer. Vi äro glada öfver att åter ha upp: ökt nått redden, der sjön går lugnare. Vi fars ert förbi en engelsk yacht, der sjösoldater, upp are ställda i tvenne led, skyldra gevär; någor .Janfa