Göteborgsposten – 16 augusti 1865, sida 2

Article Image
Det säges, att modren ingenting vetat af alltsammans angående barnen och att hon djupt gripits af dessas öde. De i går eftermiddag ingångna engelska tidningarne omtala äfvenledes ett dubbelmord, hvilket anknyter sig till det här ofvan anförda. I Thorsdags morse uppstod stor rörelse i Kamsgate med anledning af ett dubbelmord som af en Stephen Forward förötvats hos en lärgare derstädes. Forward, som förut varit bagare i staden, aflägsnade sig från Ramsgate för omkring åtta år sedan, efterlemnande hustru och en liten dotter i nästan alldeles utblottadt tillstånd, Då och då hade anonyma bref kommit till hans hustru, innehållande små penningesummor. I Onsdags afton visade Forward sig plötsligt i Ramsgate och underrättade sin hustru om sin ankomst. Han bad, att hon skulle gå ut och gå med honom, men hon nekade och bad honom i stället, om han ville tala med henne, gå in till en färgare EUllisForward följde, och de båda makarne talade nu med hvarandra en stund i mr Ellis och hans dotters närvaro. Slutligen aflägsnade han sig, sedan han sagt sig skola komma tillbaka följande morgon. Thorsdags morgon insann han sig mycket riktigt hos Ellis, der hans hustru och dotter befunno sig förut. Straxt derefter begaf Ellis sig ut i sin butik och hans dotter sade till Forward och dennes hustru, att om de hade något enskildt att tala med hvarandra, kunde de gå upp i öfra våningen. De gjorde så, och Forwards dotter följde straxt derpå efter dem. Ett par minuter derefter hörde Ellis och hans dotter tvenne pistolskott. Flickan skyndade upp och kom just i tid för att se Forwards dotter falla död till golfvet. Miss Ellis ropade då på sin tar, som genast kom upp. Hvad har ni gjort, Forward? ropade han till denne, som höll en pistol i handen. Forward hade då svarta mustacher och polisonger. Ellis blef derefter varse Forwards hustru, som låg död på goltvet badande i sitt blod. Vändande sig nu till Forward, märkte han att denne hvarken hade mustacher eller polisonger. Han hade begagnat lösa sådana och lemnade dem nu till Ellis, uppmanande denne att skicka efter polis och läkare. Vid middagstiden blef Forward ställd inför myndigheterna, för att ransakas. Innan vittnena förhördes, begärde fången att få atlägga den bekännelse, att han var den biljardmarkör Santhey, som misstänktes för mordet på de trenne barnen i London, och att han verkligen begått detta dåd. Denna bekännelse har väckt stor sensation och det hotell i London, der barnamordet forötvadas, är formligen betägradt at nyfikna massor. Charles J. Anderson. Följande under rättelser om den utmärkte afrikanske forskaren med detta namn ha blitvit A-B. meddelade: Det skall säkert glädja mr Ch. Andersons vänner att erfara att, enligt ett nyss ingånget bref från honom, dat. Capstaden d. 31 Maj 1865, han sjelf och hans familj lyckligt anländt dit från Damaralandet, skådeplatsen för den stora drabbningen, hvari han blef så svårt sårad. Han beskrifver deri sitt helsotillstånd såsom i allmänhet godt, men hans ben, hvilket, såsom man torde erinra sig, blef fullkomligt krossadt af en kula, var ännu oläkt. När han skref voro tre särskilda sår, hvarifrån inemot sextio benskärfvor utkommit, ännu öppna och nya utkommo oupphörligt. Af läkarens yttrande (och det är första gången sedan han sårades som han haft tillgång till läkarevård) vill det synas mer än sannolikt, att, elter alla de svåra Jidanden han utstått, en amputation af benet måste ske. ÅI det hela ingen synnerlig förlust, skrifver han, ty skulle jag än lyckas återvinna bruket deraf, skall det dock i alla händelser bli två tum kortare än det andra, och aldrig kunna bli mig till något synnerligt gagn. Afven i ekonomiskt hänseende har mr Anderson (isynnerhet i följd af det upprördadtillstand hvari Damaralandet ännu befinner sig) lidit mycket kännbara förluster. Under de senasie två åren har han neml., enligt sin egen uppgift, tillsatt allraminst 10,000 p. sterl., eller omkr. 180,000 rdr sv. rmt, ehuru, säger han, detta ej skulle gå mig särdeles djupt till sinnes, om jag blott hade min j helsa ater. Men oaktadt alla sina mångfaldiga missöden, synes han ej vara det minsta modfälld, utan tvärtom umgås med planer till nya upptäcksresor i RNE LEIE E ATLSTATAE TSE AA NETA AAA EEE —

16 augusti 1865, sida 2

Thumbnail