Göteborgsposten – 8 augusti 1865, sida 1

mötet. Säbyholm, som eges af Landskrona sockerfabrik, har namn för att vara den bäst skötta landtegendom i Skåne och dess omätliga, rika sådesfält jatva ej detta omdöme. Här bedritves bland annat hvitbotsodlingen i Stor skala. Vid 7-tiden på altonen var man ter i Malmö och mäste nu tänka på att göra sig i ordning till festen, som börjades kl. 8. Jag afslutar nu detta bref sör att i mitt nästa och sista tala några ord om iträgavarande fest samt redogöra för mötets officiela afslutande, som eger rum vid allmänna sammankomsten i dag. Söndagsmorgon d. 6 Augusti. Det var således om den lysande festen å Knutssalen vi skulle tala och den är isanning väl förtjent at att så sitt kapitel för sig, ty briljant var den i alla möjliga hänseenden. Som jag förut omtalat står Malmö rådhus under ombyggnad och det är derföre så mycket mera beunäransvärdt att i dess lokaler kunnat git vas en sådan fest som den ifrågavarande, men man har vetat hjelpa sig på det forträftligaste sätt. Rådhusbysgnaden är öfver trehundra år gammal och således väl i behof al någon liten modernisering. År 1 812 undergick den en grundlig reparation och då inrättades älven den nu en trappa upp belägna Knutssalen, hvilken förut varit i undra våningen. Salen, som iär 100 fot lång, 38 fot bred och 24 fot hög, är myeket smakfullt dekorerad. Väggarnes bottenfärg är ljusröd och dekorationerna äro i hvitt och guld. I ena ändan al salen är, hvilande på pelare, musikläktaren upptörd. Till förhöjando af glansen var salen nu dekorerad med losvande växter samt gipsstatyetter å konsoller rundtom väggarne. I denna sal dansades det. I den för landstingets sammankomster afsedda, i rådhusets nya tillbyggnad inredda salen, i hvilken under mötet middagsservering egt rum och hvars dekorering jag förut omtalat, likasom i alla andra lämpliga lokaler inom byggnaden, var serveringen anordnad. Men trots allt detta insåg man dock att lokalerna oj skulle vara tillräckliga för de 2 å 3,000 menniskor som här skulle sammankomma. IIvad gjorde man då? Jo man byggde ett på pelare hvilande golf öfver hela gården, försåg densamma med ett åt tvenne sidor sluttande glastak och åstadkom härigenom en den alldrasyperbaste serveringslokal, hvilken man sedermera fillade upp, dekorerade med grönt och sorsag med utskänkningsapharater, hvilket allt åstadkom en verkligt sagolik effekt, ytterligare förhöjd genom en gasdekordtion anbringad vid ena gen och föreställande konungens namnehiflor med kgl. krona öfver. På gollvet reste sig tvenne löfklädda byggnader, från hvilka en mängd med kranar försedda armar sträckte sig. A ett rundtom den gröna pelaren löpande bord stodo glas Åven masse; man benöfde endast vrida på en kran och straxt var glasot tyldt af den förträftligaste iskylda punsch eller Carolina, nach Belicben-. Dessa anordningar vunno allmänt och välförtjent bisall och att utskånkningsapparaterna ilitigt anlitades kan man lätt tänka sig. Redan vid sjutiden började lokalerna att fyllas af i eleganta toiletter prunkande damer och vid den för festens begynnande utsatta tid voro alla rummen till trängsel fyllda. Stora trappan som leder upp till andra våningen var belagd med mattor och dekorerad med lefvande växter, så att man tyckte sig vandra liksom i en trädgård. Konungen och prins August anlände kl. straxt efter 8 och snart derefter börjades balen. II. Mt konungen öppnade polonäsen med grefvinnan v. Troil, född Hermansson, och förde vidare i densamma borgmästarinnan Malmborg, sf. Centervall, fru konsulinnan E. Flensburg, f. Ståhle, och fru Amalia Bager, s. Qvensel. Prins August, som ej deltog i någon mera dans än promenadpolonä isen, förde deruti s samma damer som konungen, börjande med fru borgmiist. Malmborg. Konungen dansade vidare en vals, en polka och tvenne srangaiser och förde uti dessa danser grefvinnan Ebba Piper, f. Ruuth, fröken Julie Fock, grefvinnan Amelie Cederström, s. Ehrensvärd, samt fröken Adåle Stackelberg. Konungens vis å vis i första trancaisen var en at ———— —— — —