Göteborgsposten – 5 augusti 1865, sida 2

stund det isrigt förberedda mötet mellan nämnda länders båda potentater, i afsigt att der åvägabringa en utjemning och öfverenskommelse i frågan om hertigdömena, nu säges hafva strandat och ej kommer att bli af. Den officiösa Neue Pr. Zeit. säger ang. detta möte: Derom äro alla ense, att de värsta förhållanden måste ha inträdt mellan Österrike och Preussen, om kejsaren icke begifver sig till Gastein. Kejsaren beger sig icke dit. således skulle det värsta förhållandet nu ha inträdt. Enligt en Leipzigertidning skall kejsar Frans Josef hafva öppet förklarat, att han vej kan besöka konungen af Preussen i Gastein, så länge Bismarck befinner sig i den preussiske monarkens sällskap. Att i alla händelser något vigtigt inträffat eller står på vippen att inträffa, framgår äfven deraf, att såväl utrikesministern grefve Mensdorff som kejsarens utomordentlige gesandt i Gastein, Blome, kallats till kejsar Frans Josef i Ischl, dit de anlände d. 2 d:s på aftonen. Detskall bli af intresse att erfara, hvad som nu skall bli af denna soppa, isynnerhet som den franska pressen — franska kockar laga alltid god mat — nu höjer med ens ämmighet sin röst — till förmån för befolkningens sjelfbestämning i hertigdömena, under det Timesåter sysselsätter sig med denna sak, sägande i ett nummer bl. a. Österrike och Preussen ha inom hus båda händerna fulla. Österrike är af penningetörlägenhet tryckt till imarken; deficit blir med hvarje år alltmera hotande, och statens förmåga att fylla de ständigt återkommande luckorna alltmera problematisk. Osterrike minskar sin arm, medan det likväl ännu alltjemt fasthäller vid den utländska politik, som gjorde bibehallandet af denna arme nödigt. A andra sidan står det, efter hvad som förljudes, i begrepp, att uppgifva hvad som var den nuvarande kejsarens ena fixa id, nemligen sammansmältningen af de olikartade stater, af hvilka det är sammansatt, till ett enda likartadt och odelbart helt. Om det verkligen så förhåller sig, står det i begrepp, att förkasta de sista 17 årens politik och erkänna, att det ruinerat sig för en chimers skull. Österrikes ställning är icke afundsvärd ; men om än Preussen sjelft gläder sig åt yttre välgång, tyckes den preussiska regeringens ställning likväl vara nästan ännu sämre, än den österrikiska regeringens. De preussiska kronjuristernas betänkande öfver besittningsrätten till hertigdömena har förelagts konung Wilhelm. Flera damer från Mänchen ha till hr Classen-Kappelmann i Köln, ordf. för festkomitåön, öfversändt en ståtlig bukett af alprosor och tusenskönor. I Frankrike har den sista af de bekanta officerare, som beledsagade Napoleon I till Elba, öfverste Laborde, militär-guvernör för palatset Luxembourg, aflidit, 84 år gammal. Man tillkännager, att trenne nya verk af Victor Hugo skola till vintern utkomma i Paris, neml.: ett band dikter: Chansons des rues et des bois, en roman i 3 band: Les Travailleurs de la Mer?, och ett skådespel i fem akter: Torquemada?, till hvilket derjemte skall fogas äfven ett litet lustspel: La grand mre. Konung Ludvig af Portugal har uppfunnit ett nytt skjutvapen, som redan profvats i Frankrike, och för hvilket han, fastän profvet icke fullt motsvarat förväntan, af kejsaren hedrats med en militärmedalj. Det säges nu, att konungen ämnar med det snaraste sjelf begifva sig till Frankrike, för att personligen närvara vid de profskjutningar, som skola ånyo företagas i Vincennes med hans uppfinning. Kejsar Maximilian i Mexico har utfärdat ett frisinnadt och förträffligt program om folkundervisningens ordnande i hans stat. I detta program utlofvas kostnadsfri och obligatorisk undervisning. Härtill anmärker Siccle, att om detsamma verkligen kommer till utförande, skall det mexicanska riket taga ett steg framåt, hvarpå Frankrike hittills förgäfves väntar. Prins Napoleon har med sin yacht anländt till Liverpool. Från Amerika skrifves, att guerillaband ännu alltjemt ströfva omkring i distriktet Loulisiana. — Valen i Richmond ha utfallit i secessionistisk anda. De på parole frigifna soldaterna röstade med. — I New-Yersey har konventet antagit beslut, hvilka äro gynnsamma för Monroedoktrinen. Brasiliens eskader har förstört Paraguay: flotta vid Corrientes i Paranafloden. Den se: nare, bestående af åtta ångare och sex kanon båtar samt af ett al 30 refflade kanoner bil dadt strandbatteri, var den angripande parten Kampen varade i nio timmar. Fyra ån gare och 6 kanonbåtar blefvo borrade i sank tör Paraguiterna eller tagna. Derjemte för lorade de sin amiral och fingo 1,700 mar dödade, sårade och saknade. Å andra sidar na 7,000 paraguister infallit i Brasilien och tagit San Borja. Kejsaren har med krigsmi nistern afrest till armån. ————— (Insändt, 101 1 ANM . en