———— eo— —h — — M:me tycktes vara i ett besynnerligt tillstånd af trehågsenhet. Hon rätade först på sig, torkade stolt sina ögon och gjorde en sirlig nigring samt drog sig derefter mot dörren. Innan hon nådde denna stannade hon, vände sig till hälften om med en obeslutsam blick på min tader och bet sig häftigt i lä; pen under det hon betraktade honom. Vid dörren förnyades summa pantomin, under det hon ett dgonblick stod med handen på handtaget till dörrlåset. Men hon förändrade åter hällning och med en blick at förakt, nästan hån, gjorde hon en ny djup nigning och en föraktfull vridning på hufvudet samt försvann, slående igen dorren temligen härdt efter sig.