Göteborgsposten – 26 juli 1865, sida 2

vinden och antagligt är att mordbrand äfven denna gång blifvit anlagd. Snickeriarbetaren August Andersson och hans hustru Eleonora Andersson berättade att de aftonen före eldsvådan rest till Kongsbacka, der de följande dagen träffades al nyheten om att deras hus brunnit, samt förklarade sig ej ega ringaste kännedom om huru elden uppkommit. Af öfriga personer som voro inkallade för att upplysningsvis höras lemnades såsom vanligt vid undersökningar af denna beskaffenhet, rligen en hel mängd uppgister som stodo i mer eller mindre sammanhang med eldsvådan, men ringa upplysning stod att vinna som kunde gifva anledning till upptäckande af hvem som: anlagt elden. Arbetskarlen Berndt Andersson framlemnade ett skriftligt anförande, hvari vissa insinuationer framkastades som antydde att Berndt A. för sin del hade sina misstankar riktade åt ett gifvet håll. Så talades i denna skrift om en snickeriarbetaren A. och hans hustru tillhörig hund, hvilken fått resa med till Kongsbacka, af hvad orsak kunde Berndt A. ej förstå, om det ej vore för att nämnde makar kunde tyckt det vara synd om hunden skulle blifvit innebrändo. 8. v. Eleonora A, som under det detta anförande af polismästaren upplästes åhörde detsamma med ett föraktligt leende och trotsigt tillbakaböjdt hufvud, steg nu fram och förklarade att Berndt A vore mindre redig till förståndet, så att hans tankar om saken vore föga att rätta sig efter. Denna insinuation besvarade Berudt A. med att högtidligt slå sig iör bröstet och förklara att han yttrat sig i enlighet med sitt samvetes bud. Målet uppsköts till dea 7:de Augusti. då makarne Andersson vid hemtuings påföljd skulle infinna sig. — I lördags berättades om en yngling, Aug. Andreasson från Alingsås, hvilken blifvit öfverraskad på Svampgatan medan han der utbjöd ett betsel, en töm, en mössa och en hufvudduk af ylle, hvilka effekt icke syntes tillhöra honom. MHan bekände venledes berättades, att han tillgripit mös vudduken från en drå ng och en piga, hvilka nattetid befunnit sig i sömnens armar i en lada på Åby Tommen och betslet med han sig ha stulet från sin husbonde byggmästaren Jahrig på Lunnegärden. Denne hade sasom malsegare blilvit till gär inkallad. Han upplyste att hos honom och på Åby blifvit stulna tillsammans fem tömmar, tre betsel samt åtskilliga andra stallinventarier. I dessa stölder ansågs dock en kompanjon till Andreasson ha varit delaktig. A. erkände sig ha tagit största delen af de förkomna sakerna, men nekade till att ha haft någon meubröttsling. Drängen och pigan hade äfven blifvit inkallade. Den förre berättade, i enlighet med den tilltalades uppgifter, att han blifvit af med sin mössa medan han hvilade i ladan. — Och jag blef af med hufvudduken på alldeles samma ställe, förklarade tjensteflickan, som syntes angelägen att få saken afgjord så fort som möjligt. Målet remitterades till rådhusrätten; Aug. Andreasson qvarsitter i cellsål. — Rörande, en natten till Åd. 19:de mellan 1 och 2 anlagd mordbrand i timmermannen A. Fribergs bus n:r 9 al Majornas 1:sta rote, holls äfven i Mandags polisundersökning. Elden, som blifvit anlagd vid den ena ytterväggen af husct i en derstades liggande spånhog, spred sig ej vidare än till en del at brädfordringen på denna vägg och blef sedan den upptäckts onart uämpad. Om hvem som anlagt elden vunuos ej ringaste upplysningar. Huset var b-andförsäkradt för 2,20) rdr rint. Malet får bero på framtida upplysningar.