Lucianus Kosod. Den gamla Illustrerad Tidning meddelar en af A. H. (A. Hedin) signerad biografi öfver dansken Lucianus Kofod. Då denne man är oss alla här i Göteborg väl bekant, torde det intressera våra läsare att erhålla del af hans ingalunda ointressanta lefnadsöden. Vi taga oss derföre friheten ur ofvannämnde biografi återgifva följande: Han föddes 1830 i Pederskers landsförsamling på Bornholm d. 27 Maj, Dantes, Halåvys och Wergelands födelsedag, hundrasjuttionde årsdagen af det fredsslut, som under danske konungens spira återförde det i Roeskilde till Carl X Gustaf afträdda Bornholm, hvars innebyggare, ovillige att lyda svoakonungens välde, upprest sig under Avlsmanden Jens Pedersens Kosods anförande och afkastat det främmande oket. Allt ifrån födelsen var han faderlös, och modern lefde i små omständigheter. Sedan han fyllt sitt sjunde år, gick han om vintern i tolkskolan och tjente under sommarmånaderna först såsom vallgosse, sedan som Plovkjöring hos bönderna; men han ville bli prest och bad derföre modern att få komma till Rönne och läsa latin — en bön, som hon ej kunde uppfylla, och den enda (yttrade han en gång) som hon ej uppfyllt. Då han inhemtat sin ÅBalles lärobok (ett slags motstycke till vår långkatekes) och blifvit konfirmerad, sattes han i handtverkslära hos en morbror, tyckte ej om den mästaren, fick en ny, men blef ej belåten ändå: naturen hade danat honom bättre för