— J—— —— n — — Bref fran Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 16 Juli. Sveriges störste andlige talare efter Wallin, och i mycket med honom fullt jemförlig, den snillrikaste inom sitt stånd och bland sina samtida inom Svenska akademien ligger nu på bår. Johan Henrik Thomander är död. Alltså ett snille mindre bland de lefvandes antal. Förlusten är desto kännbarare just nu, emedan vi sannerligen icke ha så många svenska snillen i lifvet att ytvas öfver. Man skulle tillochmed kunna påstå att deras antal inom vårt land under ingen period varit så ytterst torftigt, som just nu. Men å andra sidan kan man likaledes påstå, att älven om försynen riktat vårt land med många snillen samtida med Thomander, så skulle han ändå intagit ett utmärkt rum ibland dem, och inga lunda blifvit den ytterste. iThomanders härkomst var insvept i dunkel. Han räknade inga anor och hans namn utdör med honom. Endast det känner man, att på fädernet flöt ett främmande, om än utspädt blod i hans ådror, att han af sin fader icke ens ärfde det namn han bar, att han val en frukt af den förbudna kärleken, och at han på mödernet hade ärft sitt snille och sin sprittande humor. Ett ärsde han af begge oc0öäfsckckii