Göteborgsposten – 17 juli 1865, sida 1

ONKEL SILAS eller Svedenborgarens Testamente. Öfversättning från Engelskan. Enfaldig som jag var insåg jag instinktlikt att m:me gjorde sig till. Hon gick för långt, hennes rörelser voro för häftiga. Hon glömde att jag visste att hon kunde tala engelska rätt bra och derföre måste märka att hon ville öka intresset för sig genom att på detta sätt inlägga en främmande munart i sitt talJag yttrade derför med ett slags djerfhet som jag understundom visste använda: — Åh, m:me, ni måtte väl ej på allvar mena att det skulle vara så stor olägenhet för er att se lady Knollys blott på några minuter? — Grymma barn! ni veta jag ha ondt i örat, hvilket i detta ögonblick horribelt plåga mig, och ni ändock fråga om jag ej vilja konversera med främlingar. Jag trodde ej ni vara så oklok, Maud; men det vara omöjligt, ni vil kunna se det, alldeles omöjligt. Jag aldrig vägra underkasta mig något besvär då i stånd dertill, ni veta det, aldrig aldrig.