Göteborgsposten – 14 juli 1865, sida 2

påstående om att koneressförslaget åter upptagits, tyckes man allmänt vara af den mening, att det senare bladet är bäst underrättadt, ty det ligger naturligen i franska regevingens intresse att ännu icke bringa förslaset inom allmän diskussion, hvarför man ock anser de af henne beroende franska tidningarnes dementier vara af noll och intet värde. Anmärkningsvärdt är äfven, att alla större börser haft känning af ryktet, hvilket på dem utöfvat en stadgande verkan. Så berättas från Paris under d. 11:te d:s, att vid börsens öppnande rentes noterades 67.10, men uppgingo, sedan officiösa bekräftelser å kongressförslaget ingått och utsigterna för dess utlörande visat sig särdeles gynsamma, till 67.47, ja, efter börsen tillochmed noterades till 67.60. Från Amerika skrifves, att presidenten Johnsons opasslighet är af den allvarsamma natur, att han icke kan deltaga i kabinettets rådslag. Förenta Staternas allmänna åklagare påstår, att sydpresidenten Jefferson Davis är Booths medbrottsling i mordkomplotten mot Lincoln. Spaniens nya utrikesministers depesch till Rom, hvari Spanien bebådar sitt erkännande al konungariket Italien, offentliggöres nu af Madridertidningarne. Depeschen framhåller med mycken energi och logik omöjligheten af alt drottningens regering skall kunna längre fasthålla vid en politik, som, utan att gagna påtvedömet eller at deras egna befolkningar fördrifna italienska furstar, endast tjenar till att isolera Spanien i Europa. Dessutom ramhålles nödvändigheten af att regeringen fäster tillbörligt afseende vid andan i den spanska författningen och den allmänna meningens röst. Detta och i allmänhet den kraft, som den nya ministeren ODonnel tyckes vara hugad att visa gentemot det klerikala partiet, har gjort detta alldeles ursinnigt och drifvit det att utveckla hela sin energi, för att inverka på drottningen och åter draga henne in i kyrkans armar. Intrigen tyckes ej ha varit så alldeles utan framgång, ty det heter nu från Madrid, att drottningen visar sig redan kall mot den nya ministeren, hvars fall man derför snart väntar. Det anses för afgjordt, att vid en sådan eventualitet allvarsamma oroligheter skola uppstå, hvilka skola göra det till en omöjlighet för drottningen att bibehålla sig på tronen. Folket är redan upphetsadt och visar en olycksbådande uppsyn i hufvudstaden, der man offentligen förolämpat och utskällt flera af den forna reaktionära och klerikala regeringens medlemmar. Under sådana omständigheter är jordmånen naturligen särdeles lämplig att arbeta uti för det iberiska partiet (som vill föreningen med Portugal). I Wien sortfar ännu förvirringen och man vet der hvarken in eller ut. Inom den finansiela verlden börja skakningar åter att infinna sig. Det stora bankirhuset Schuller har inställt sina betalningar, på grund hvaraf äfven Pesth-Losoncz -jernvägsbolaget förklarat sig insolvent. Den gamle fältmarskalken Hess har nyligen på väg till ett plenum i Herrehuset blifvit öfverkörd och tått ett sår i hufvudet, hvilket ej är utan fara. Wienerkabinettet har åter i en ny note till preussiska regeringen framställt sin begäran om, att antalet af de preussiska occupationstrupperna i hertigdömena må minskas. Preussens konung har undertecknat regeringens beslut om offentliggörande af budgeten, fastän den icke antagits af landets egen representation, deputerade kammaren, Men i Preussen der generar man sig icke öfver sådana småsaker, och folket åser med ett lugn, som tyckes aldrig skola rubbas, huru regeringen med djerfbet och fräckhet helt enkelt beröfvar det rätten att beskatta sig sjelft. Begagnande sig af den allmänna opinionens slöhet, huserar nu hr Bismarck med frenetisk reaktionsifver. En disciplinärundersökning berättas sålunda hafva inledts mot Kirohmann angående hans journalistiska verksamhet. Den komitt, som skall redigera kronjuristernas betänkande angående besittningsrätten till hertigdömena, skall hafva sin sista sammankomst i slutet af veckan. Till Paris har anländt den af det klerilala nartiat i Mawsnan afrgAAHg.AAI.,