Göteborgsposten – 12 juli 1865, sida 2

Tre år senare erfor jag på ett sätt som hon sannolikt föga väntade hvad som tilldragit sig der. Som jag hört saken noga beskrifvas, så vågar jag derföre omständligt berätta hvad jag i detta ögonblick hvarken såg eller anade. Medan jag satt upprörd och darrande på en sten vid stranden af den lilla bäcken, såg sig m:me omkring och då hon märkte jag var ur sigte vände hon sina steg mot ruinen som låg vid hennes venstra sida. Hon vek om hörnet af byggnaden och såg en man sitta på kanten af en grafsten. Det var en något fetlagd ung man med stora ljusa polissonger, präligt utstyrd i en grön rock med förgyllda knappar, samt vist och byxor af en mera ovanlig