Göteborgsposten – 12 juli 1865, sida 2

D. 17 d:s eger den första vänskapliga sammankomsten rum mellan Englands och Frankrikes pansarfartyg. Samma dag hålles der, såsom vanligt hvarje år, en stor jordbruksfest i Plymonth, och det engelska amiralitetet har befallt den engelska pansarflottan att infinna sig vid denna fest i stadens hamn, medan det på samma gång inbjudit den franska vädursångaren Magenta och franska pansarfregatten Flandrer till nämnde hamn. Med dessa tvenne skepp skall följa en inbjudning från kejsar Napoleon till den engelska pansarflottan att besöka en fransk hamn och tio engelska pansarskepp skola i följd häraf på Napoleonsdagen d. 15 Augusti inträffa i Brest, der en fransk pansarflotta af samma styrka seglar dem till mötes. Efter några dagars uppehåll i Brest skola slutligen båda flottorna i förening begifva sig till England, der man förbereder dem ett lysande emottagande. Wienertidn. Neue Presse vill veta, att ett närmande skall ha egt rum mellan Ryssland och Amerika, hvilket verkat Frankrikes eftergifvenhet för kabinettet i Washington. En annan underrättelse gifver ock vid handen, att vi ha att vänta något mouvement inom politiken. Det förmäles nemligen från Paris, att franske statsministern Rouher skall hafva en sammankomst i Carlsbad med hertig de Grammont, Frankrikes gesandt i Wien; preussiske gesandten i Paris, Goltz, skall i Kissingen sammanträfla med franske gesandten i Berlin, Benedetti, och det påstås, att äfven v. Bismarck skall komma till Kissingen, der bland andra diplomater jemväl grefve Manderström vid det laget skall befinna sig. Stora olyckor äro nu en stående rubrik i de främmande tidningarne. Till London har ingått underrättelse från Philippinerna om en fruktansvärd eldsvåda i staden Manila, dervid 30,000 menniskor blefvo husvilla. Man misstänker mordbrand ; krigsrättslig undersökning har beslutats och dödsstraff fastställts för de skyldiga. På Lyonerjernbanan har en fasansfull sammanstötning egt rum. Vi känna ännu icke antalet af döda och sårade. I Amerika höra stora eldsvådor, i hvilka isynnerhet regeringsdepöter afbrännas, till ordningen för dagen. Det franska postfartyget Lafayette, som räddat en del af passagerarne å det i öppen sjö uppbrunna amerikanska skeppet William Nelson, har nu anländt till Havre. Enligt berättelser af de bergade var det ett förfårande skådespel, då hela fartyget — elden rade med stor hast gripit omkring sig — plötsligt stod i ljus låga och öfver 400 olyckiga, hvilka funno döden antingen i elden eler vattnet, uppfyllde luflen med hjertslitande ångestrop. De olyckliga passagerarne voro nästan alla emigranter, hvilka ville bege sig ill Newyork. En utaf dem, som först räddat sina barn, simmade tillbaka till det brinnande skeppet, för att hemta sin hustru. Han får tag i henne, drager henne i vattnet och yckas förena modren med sina barn. Hela familjen var räddad. En qvinna hade hakat sig fast vid en matros, troende det vara hennes man. Matrosen simmade till en af båarne, der han upptogs med sin börda. Men man tänke sig den unga qvinnans fasa och smärta — hon var nyss gift — då hon uppäckte sitt misstag. Hon var nära förtviflan, och man måste med våld hålla henne tillbaka, ör att hon icke skulle kasta sig i hafvet. Dylika och andra scener förekomma i massa. Italiens regering tillåter de förvisade biskoparne att återvända till deras resp. stift, såframt detta kan ske utan fara för det allmänna lugnet. Preussen skall hafva förklarat sig villigt att göra Osterrike väsentliga medgifvanden, om wienerkabinettet vill upphöra med att understödja augustenborgarens kandidatur i hertigdömena. Medlemmarne af hertigdömenas landsregering på Gottorp ha för andra gången begärt sitt afsked, derför att preussiske civilkommissarien vill bevista deras sammankomster. Från Slesvig berättas, att i Sörup blodiga konflikter egt rum mellan civila och militära. I Spanien ölverhopar prestpartiet drottningen med adresser, hvilka protestera mot Italiens erkännande och förutspå utbrottet af ett borgerligt krig. Den nya ministören oDonnoåll sasthåller icke desto mindre vid sitt beslut om erkännandet, hvilket den gjort till vilkor för sin qvarvaro vid rodret. Från Calcutta förmåäles att bankrutterna i Bombay skola efter de mest moderata beräkningar uppgå till ett belopp af 25 millioner p. sterl.