bättre af engelsmännen, skulle man satt dem i stånd att erkänna, att det skett för jordbrukets befrämjande; men en stor del af denna jord är utarrenderad ät samma araber, hvilka nödgas förpakta de gods, hvilkas egare de törut voro. Den sålunda kränkte och från slättens truktbaraste delar undanträngde araben har flyktat bort bland bergen. Der stöter han på skogsförvaltningen ... V. Ockret och stammen. Alldenstund araberna se sin välmåga aftaga genom förlusten af sina länderier, som man fräntagit dem, taga de sin tillflykt till länsystemet, hvilket snart framkallar deras fullständiga ruin, ty för den rådande bristen på kreditbolag draga lånen hos dem 60 a 80 pret. Den lätthet, hvarmed hos dem lånen göras mot ockrande räntor, är det värsta onda, hvaraf infödingarne hemsökas. VI. Rättvisa. Bilden af det elände, hvarunder de sucka, skulle vara ofullständig, om man icke tilllade missbruken af en beklagansvärd skrifvareförvaltning (administration baperassiere), de rättsliga akterna, protokollen, protesterna, hela den arsenal, hvars hufvudagent är huissiern (rättstjenaren), hvilken med stor energi funktionerar i Afrika. Hvad lagskipningen angår, har man under förevänning af att de muselmanska domarena äro lätta att besticka anförtrott åt de franska domstolarne, att döma i de frågor, hvilka hos araberna höra till religionens område, såsom giftermål, skiljsmessa, arfsskiften och andra saker, som regleras direkte af Koran. Formerna äro lika kränkande som det öfriga; så tillkallar man qvinnan som vittne och man tvingar henne att afslöja sig, en sak som alldeles strider mot sederna. VII. OÖlversigt. Hittills bestå således civilisationens välgerningar, i hvilka man inbjuder araberna att deltaga, i deras ögon uti borttagandet af deras jord, betungandet med skatter, i förvaltningschikaner, i kränkningen af deras seder, intressen och religion. Huru kan man således förvånas öfver, att detta folk är fientligt sinnadt? Bör man icke snarare förvånas öfver, att en stor del af den arabiska befolkningen förblifvit undergifven och fredlig midt iden insurrektion, som satte deras trohet i frestelse. Franske utrikesministern har lofvat amerikanske gesandten i Paris, att utlemna de konfedererade krigsskepp, som befinna sig i de franska hamnarne, tagna i beslag af myndigheterna. Lagstiftande kåren har slutats. Den skall, enligt presidentens förklaring, blifva åter inkallad i Januari. Arbetsinställningarne fortfara och utbreda sig äfven till landsorten. Arbetarne i vagnfabrikerna i Nantes gjorde strike, men började genast åter arbeta, emedan deras fordringar uppfylldes. I den lilla staden St. Cannat har den egendomliga strike egtrum, att samtliga barberarne inställt sin verksamhet. De begära, att betalning för rakning skall höjas från 10 till 15 centimer och att hvarje kund skall sjelf bestå tvål. Detta ultimatum trycktes och utdelades och åstadkom en hårresande effekt hos allmänheten. Krisen fortfar och man vet ännu icke, hvem som för framtiden kommer att tilltvålas, barberarne eller deras kunder. I Paris ha taktäckarne inställt sina arbeten. Den spanske generalen Prim uppträder f. n. mycket verksamt i Paris, der han arbetar för Spaniens förening med Portugal. Hvad som förlänar hans sträfvanden större betydenhet, är, att han nyligen ärft 1112 million fres i kontanta penningar och en ännu större summa i gods. Det trontal, hvarmed Englands parlament upplöstes, var mera färglöst än någonsin, och det vill säga mycket. Det betydliga ostindiska huset C. A. Hutscher i London, Manchester och Liverpool har inställt sina betalninger. De förnämsta hus i London äro starkt berörda af detta fallissement. Huset T. Bell C:o i Bombay har cederat med 380,000 p. sterl. passiva. — Handelsställningen skall dock senare hafva bättrats. Under det Gladstone varit skattkammarkansler i England, har inkomstskatten nedsatts från 9 till 4 pence pr p. sterl., och de sindirekta skatterna ha minskats med ett belopp af 10 millioner p. sterl. om året, medan 18 millioner af statsskulden afbetalts. Det aktadt anses det för afgjordt, att regeringen, om Gladstone fortfar att handhafva finanserna, skall till nästa år framträda med en budget, i hvilken ett öfverskott finnes. Drottningen af Nederländerna har anländt till London, der hon blifvit på ett lysande sätt emottagen. Man talar om ett giftermålsprojekt mellan prinsen af Oranien och någon af de engelska prinsessorna. il I dag afgår från London den förste ån1, garen (Willem III, 1,000 tons) för det nyli1 8 . gen grundade Netherlands India Company öfver Goda Hoppsudden till Batavia. Fyra andra dylika ångare skola för samma linie I byggas. ; I Alexandria rasar koleran fortfarande med häftighet. Utom kolera uppträda der äfven Isastriska och hetsiga sebersjukdomar. — Ko9 12