Göteborgsposten – 8 juli 1865, sida 1

Fran sältmanövern i Vestergötland. En korrespondent till Aftonbladet lemnat följande lifliga beskriflihg af episoder undes den senaste fåltmanövern: Den, som i all sköns ro sköter sina göromål i sit hem eller nära derintill och efter dagens mödor gå till dukadt bord och baddad säng, har svårt att gör: sig en föreställning om det besvärliga men friska lil som föres i fält eller på en fältmanöver. Der är de slut med alla vanor — man måste finna sig i alla fö hållanden — och ofta smakar en drick vatten ell sur mjölk lika bra, ja, tillochmed bättre än den -euragao eller mocca, som inmundigas på Hasselbaeken eller Blå Porten. Ni skulle ha varit med der afton vi kommo till Thorbjörntorp t. ex. Man mar scherade från Axevalla på eftermiddagen d. 26 Juni utmed Hornborga-sjön och Hornborga-ån, förbi der sedan förra fältmanövern genom sitt ymniga regn minnesvärda Eckornavallen4, då en ljunghed, nu ett odladt sädesfält. En biskop i Skara uppgifver, i en uti nämnde stad på 1700-talet utkommen tidning, att han sjelf sett en guldklimp, hopsmält af guldsand, som då fanns på bottnen af Hornborga-ån. Det var bönder som hade samlat detta guld, men förmodligen var arbetsmetoden dålig eller också guldlagret snart uttömdt, ty bönderna blefvo ruinerade på kuppen. Nu finnes der icke, som man vet, något annat guld än de på Eckornavallen böljande sädesaxen. Mellan Axevalla och Thorbjörntorp är goda två mil — det är således en bra nog lång eftermiddagspromenad i damm och värme och framförallt i — kolonn; men hvad betyder det för våra soldater att marschera några mil! Ingen enda blef efter, och de voro lika hurtiga vid framkomsten till Thorbjörntorp, som då de gingo från Axevalla. Men också marscherade kungen med dem. Knappt kommen ut på vägen från Axevalla hed, steg H. M:t af hästen och marscherade i ledet med Wermlands regementes första