Göteborgsposten – 5 juli 1865, sida 1

skebele. — — —ä— — — — dånande applåder och efter hvart och ett af de tvenne nummer hon sjöng i starka bifallsstormar och inropningar fick röna förnyadt bevis på publikens hänförelse. Den dramatiska delen för attonen uttördes med vanlig förträfflig ensemble. Alla de trenne stycken som gåfvos, Pn hustrus bästa politik, valäörie och En kopp th äro för publiken bekanta. Fru Kimansson utförde i den andra pjesen den blinda flickans roll med vanligt behag och älsklighet och gaf genom sitt spel åt stycket, som ingalunda kan räknas bland Scribes bästa, tlärg och njutbarhet. I sista pjesen, kn kopp tli, var hr Ilelin mycket rolig, hr Fredriksson en fin äkta man och fru Almlöf en förtjusande ung iru. Både om torsdag och fredag gitvas representationer. Om torsdag uppföres en 4 akters fransk komedi med titel Ombyten, hvilken ihufvudstaden gjort mycken lycka. För fredagen upptager programmet: En liten förmyndare, Lika mot lika samt Blomdoft och matlukt, alla 1 akts komedier. Redan om tisdag i nästa vecka gifves sista representationen. Eldsvådan i Karlstad. Rörande denna förfärliga olyckshändelse, genom hvilken ett helt idogt samhälle på en gång blitvit försänkt i sorg och jämmer, ha vi genom i går från skådeplatsen för den fasansfulla hemsökelsen hit anlände resande erhållit bekräftelse på den sorgliga nyhet, som redan telegrasen förkunnat oss, att nemligen af hela den vackra staden numera endast återstå rykande grushögar, med undantag al de få byggnader, som uppräknades i vårt gårdagstelegram. Från Tingvallaoch Skeppargatorna spred sig elden hastigt till torget, hvarest omkringliggande byggnader snart fattade eld, dervid lågornas härjande framfart ej obetydligt underlättades af de der, i och för Persmessan uppförda marknadsstånden äfvensom af en mängd dit från granngårdarne bergade möbler och husgeråd. Från torget spred sig elden snart till stadens öfrige delar. Vid sprutorna arbetades i början oförtrutet på att dämpa det rasande elementet, men sedan dessa gått sönrer (profning lärer för c:a 8 dagar sedan vadit å dem anställd) skyndade hvar och en att söka rädda sitt, uppgitvande tanken på allt släckningsarbete. Kl. omkring 4 på e. m. började till råga på olyckan ett-hällregn, som, utan atv kunna i någon mån stäfja lågorna, till en stor del förstörde det bergade godset, som sammanhopats på det å andra sidan om vestra bron ötver Klarelfven belägna s. k. Salttorget. Elden rasade atan uppehåll till kl. 1 på natten till Måndagen. Stor och obeskriflig var den jämmer och förtviflan som rådde. Landshöfding Ekström och borgmästare Waldenström äfvensom öfrige stadens myndigheter samt äfven enskilte personer sökte hvar på sitt håll att lindra och ingifva förtröstan och hopp. Men allt, allt blet lågornas rof:. Icke en gång kyrkan, af hvilken endast de nakna yttermurarne qvarstå, skonades. I den ett stycke från den nu förintade staden belägna s. k. expositionslokalen fingo under natten några hundradetal at de husvilla tak öfver hufvudet och på Måndags morgon Tanlände tält från beväringslägret å Trossnäs Thed äfvensom manskap hvilket biträdde med Tatt släcka elden bland ruinerna. Byggnaderna i den afbrända staden äfvensom de förnämsta varulagren lära i allmänhet varit assurerade, och böcker samt säkerhetshandlingar blifvit räddade. Flera affärsmän härifrån hade till Persmessan uppsändt betydliga varulager, hvilka till största delen förstördes, men dock i allmänhet lära varit brandförsäkrade. Äfven åtskilliga Stockholmshus hade ditsändt varor, somliga för 15—20,000 rdr, om assurerade är oss ej bekant. Den olyckliga staden lärer haft något öfver 5,000 innevånare. Husens antal utgjorde omkring 600 och fastigheterna voro taxerade till nära 3 millioner rdr. Domkyrkan belägen i stadens östra del var byggd i åren 1723— 1730. Staden har flera gånger förut varit här