otterna har derför fallit 20 gylden. — I Mareille i Frankrike råder en sormlig penning-m ris, och stora skakningar inom affärsverlden e lerstädes visa sig, isynnerhet efter det Rotans stora raffinaderi stoppat med en passiva fw 25 millioner fres. Raffinaderiet hade ko-C stat 8 mill. för byggnader och anordningar ocnso unjöt ett sådant förtroende, att flertalet aflo lem, som nu lida förluster, ännu dagen före s yankrutten icke hade någon aning om rättav illståndet. Den forne chefen för huset, Grand-k val, som dragit sig ur affärerna med 8 mill., nen lemnat halfva sin vinst i affären, höll ännu några dagar före katastrofen ett förtröstanslullt tal, i hvilket han lofvade aktieegarne guld och gröna skogar. — Från London skrifves, att ett jerngjuterioch jernverksbolag i Avergron tallit med 300,000 pund sterling passiva. Från nästan alla börser törljudes äfven om affärsstiltje och stark försigtighet inom spekulationens verld, liksom om man anade något möjligen stundande politiskt oväder. I Frankrike visar sig alltmera tydligt, att regeringen börjar förlora sitt fotfäste, hvare mot oppositionen vid nästan alla nya val utvår med segern. Sålunda har efter aflidne bertigen de Morny oppositionens kandidat Girod-Poujol valts till representant i lagstiftande kåren för Puy de Dome. Då synnerligt stor vigt fästats vid detta vals utgång, som med spänning afvaktats, har pariserbörsen börjat känna sig orolig och är marknaden flau. Det är för besynnerligt med de rykten, som löpa i Paris. Så talas der allmänt om ett af Ledru-Rollin utfärdadt manifest, hvilket skall vara allmänt utspridt och hvari denne torne medlem af provisoriska regeringen uppmanar republikens anhängare vara på sin post och beredda. Prinsessan Mathilde har skrifvit till inrikesministern, de Lavalette, att hans uppförande mot prins Napoleon gör det till en pligt —T— RR — tör henne, att icke mera emottaga honom hos sig. Ministern har svarat böfligt. En pariserkorresp. lemnar följande upplysningar om den sammankomst, som prins Napoleon hade med kejsaren, innan denne lemnade Paris: . M:t erinrade först sin kusin om, att han ständigt haft ötverseende mod dennes böjelse att följa en annan politik, än den regeringen officielt adopteradt; men denna gång hade prinsens uppträdande varit beklagligare än någonsin, emedan han just under kejsarens frånvaro bort af yttersta förmåga understödja kejsarinnan. kejsaren förebrådde derefter prinsen, att han uttalat sig i strid mot regeringens utländska politik i hänsyn till Förenta Staterna, Tyskland och Rom. Suveränen tillade, att han skulle komprometterat sin ställning, om han icke handlat så som han gjort emot prinsen, emedan allvarlig split skulle uppstått i tronens närhet. Sammankomsten elutades icke utan bitterhet. Prinsen skall tillochmed ha sagt, i det han aflägsnade sig, att han utrymde platsen för advokaterna och Orleanisterna. Dagen efter skickade han dock till kejsaren ett i mycket hängilna ordalag afkattadt bref, i hvilket han för dynastiens skull bad H. M:t, att icke anförtro öfverbesälet i Paris åt marskalk Mac Mahon (som gäller för att i själ och hjerta vara legitimist). Prinsen skall hafva framhållit, att huru hederlig Mac Mahon än vore, han i ett. gitvet ögonblick likväl icke kunde vara allt, hvad man var berättigad att af honom vänta; ty det var veterligt, att han stod i nära törvindelse med de aristokratiska kretsarne i paris. — Canrobert blef ock utnämnd i stället för Mac Mahon. i Konungen at Ilalien har blifvit mycket nedslagen genom underrättelsen om afbrottet i underhandlingarne med påfven. Brytningen tillskritves hufvudsakligen jesuiterna, dertill luppeggade at Österrike. Allmänheten i Itasien deremot glädjes deröfver; men påfvens rådgifvare, som åter bragt non possumus fram, sig ett ansvar, somakan medföra svåra följder för den hel. stolen. Till England ha anländt 19 unga japanesare, 14 till 20 år gamla, för att der idka medicinska och tekniska studier. De flesta törstå engelska tillräckligt väl, för att kunna göra sig begripliga. Les extrömes se touchent: den östligast belägna ö i gamla verlnden skickar sina söner till den i aflägsnaste .vestern belägna ön, för att de der må lära t.känna europeiska seder och kultur. Under de sista sex åren har Storbritanniens beskattning minskats med en totalsum1. ma at 19,299,863 p. sterl. En af Preussens officiösa tidningar säger Å det är preussiska regeringens bestämds I — åsigt, att hvar för sig af de tvenne medegarne af hertigdömena är berättigad att från dessa —aflägsna en störare af den gemensamma be s I sittningsrätten, och att Preussen anser sig så e mycket mera befogad att vidtaga sådana åt 1gärder mot augustenborgaren, som denne äl O0 . 4 22