Göteborgsposten – 20 juni 1865, sida 1

på sina rum i Louvren, då någon sakta skrapade på hans dörr. — Stig in! sade han. Dörren öppnades och Mauvepin inträdde. Konung Henrik III:s narr var ej nu klädd såsom på morgonen då vi sågo honom i Saint-Cloud och derefter hos Pöerine. Han bar nu uniform såsom en af den nye konungens officerare, hade sporrar på stöflorne och vid sidan en värja som slog med buller mot stengolfvet. — Goddag, bästa herr Paterne, sade han graciöst. Derefter tillslöt han dörren och gick att sätta sig bredvid kapellanen, som bortlade den bibel i hvilken han med tankspridt utseende bläddrat. — Ah! det är ni, herr Mauvevin, sade Paterne i ömklig ton; kommer ni för att gifva mig ytterligare befallningar? — Jag kommer för att meddela er nyheter från SaintCloud, bästa herr Paterne. Konungen mår förträffligt. — Hvilken konung? — Ni är beundransvärd, sade Mauvepin. Ni vet dock fullkomligt väl att vi äro ensamma. — Nåväl? — Det finnes ju blott ... en verklig konung, nämligen hans majestät Henrik III. Paterne gjorde en grimas. — Jag har talt om er med honom, fortfor Mauvepin. Paterne kände en lätt frosskakning. — Oh! darra ej, herr Paterne. Konung Henrik III håller mycket af er.