Göteborgsposten – 19 juni 1865, sida 2

ständiga fransmän äro ursinniga öfver en ställning, hvilken helt och hållet saknar ära och icke är fri från fara. Att franska regeringen sjelf icke fattat något difinitivt beslut, huruvida hon skall sända förstärkningar till Mexico eller icke, finner man af Moniteurs uppgift, att man endast skall ditskicka reservmanskap, för att aflösa det uttjenta soldaterna. Expeditionskårens styrka skall bli densamma som förut. I Valencia i Spanien har upptäckts en militärisk sammansvärjning, som dock genast blef undertryckt. Saken är mycket allvarsam, ty öfversten och officerarne vid det i nämnda stad förlagda regemente Barcelona voro upphofsmän till komplotten. Under natten mellan d. 10 och 11 juni skulle sammansvärjningen utbryta. Generalkaptenen, som af stadens guvernör Rubio blifvit härom underrättad, tillgrep genast kraftiga mått och steg och förekom sammansvärjningens utbrott. Vid midnatt, således en timma före den af de sammansvurna utsatta tid, öfverraskade han regomentets ötverste, ossicerare och sergeanter i kasernen, der de församlats. Bland dem besann sig äfven en officer från provinsregementet i Valencia. (seneralkapt. lät häkta dem alla, och alldenstund de andra officerarne och underofficerarne företogo häktningarne, tror man, att komplotten ännu icke vunnit någon stor utsträckning. Då generalkaptenen fått veta, att ett visst antal af stadens innevånare skulle deltaga i rörelsen, begafhan sig genast till Casino, der han fann 13 personer, hvilka han lät häkta. De sammansvurna hade för afsigt, att framkalla en dynastiförändring och Spaniens förening med Portugal. I Frankrikes lagstiftande kår debatterades d. 12 d:s budgeten för utrikesministeriet. Carnot höll ett tal öfver Polens oberoende samt Rysslands öfvergrepp i Europa och Asien. Jules Favre talade öfver de trakasserier, som franska undersåter måste utstå i Ryssland och Turkiet, hvaremot statsministern anmärkte att regeringen redan tagit de trakasserade om hand. Vid debatten öfver budgeten för inrikesministeriet satte GlaisBizoin hela kammaren i rörelse. Han talade om de frioch rättigheter som förlänats och om andra som förhållits; att kåren ej låter förmärka något derom, kommer sig deraf att kapson lagts densamma i munnen. Härvid uppstod ett väsen, som likväl icke tycktes bekymra talaren; slutligen talade han om 1852, då man bar våldsam hand på landets lagstittare. Efter detta yttrande ville kammaren ej låta honom vidare komma till orda och en stark rörelse uppstod. Elys6e Napoleon inredes till Abd-el-Kaders emottagande, hvilken väntas till Paris i slutet af denna månad. Prins Lucien Bonaparte skall utnämnas till president i komitåen för 1867 års utställning i stället för prins Napoleon. Hästen Gladiateur har af styrelsen för statens stuterier inköpts till det enorma priset af 200,000 francs. Från Amerika skrifves d. 3 Juni: Den till Texas destinerade, af general Weitzel kommenderade expedition har afseglat från Fort Monroe. Den består af 15 af Unionens största skepp samt talrika andra fartyg och medför 25:te kåren ombord. Vid ett af anti-slafveri-föreningen hållet meeting i Boston ha abolitionisterna WendellPhilips och Amasa J. Parker uttalat sig mot presidenten Johnsons plan om Nord-Carolina. Om negrerna ej erhålla rösträtt, sade de, skulle detta faktiskt vara detsamma som att sträcka vapen för de konfedererade och man skulle begå ett groft bedrägeri mot Nordens folk. Flera sydofficerare hafva inkallats till distriktdomstolen, för att vittna mot general Lee och andra högre sydofficerare i den mot dem anhängiggjorda högförräderiprocess. Tennessees senat har antagit en bill, enl. hvilken hvarje hrit medborgare, som fyllt 21 år, eger rösträtt. Uteslutna äro alla de, som biträdt upproret. I sammansvärjningsprocessen har Paynes som sökte mörda Seward) försvarare sökt stamhålla, att hans klient är galen. För att gendrifva påståendet, alt Preussens regering ändrat sin politik under krigets lopp, nar utgifvits en samling af alla ProvinzialKorresp. artiklar ang. hertigdömena. I samna skrift uttalas den förhoppning, att det skall yckas Preussen att ernå en öfverenskommelse ned Osterrike och att de preussiska fordrin