Göteborgsposten – 7 juni 1865, sida 1

vilkor och under lika lång tidrymd har K. M:t sagde dag tillåtit Orousts friv. skarpskyttekår att såsom lån ur kronans förråd erhålla 16 skottställda målskjutningsgevär. Hemfridsbrott under sinnesförvirring. Den 2 sistl. April förötvades i Mölndal ett kroft öfvervåld, i det arbetskarlen Anders Johansson Kruse vid pass kl. 10 på aftonen kom inrusande i qvarnegaren P. W. Nymans bostad och derstädes inträngde i sängkammaren, hvarest hustru Nyman, som redan gått till sängs och släckt ljuset, för tilltället ensam befann sig. Kruse kunde gynnad af mörkret framkomma ända till sängen, innan hustru N., hvilken trodde att det var hennes man som hemkom, hann att uppgifva något rop om hjelp. Fattande henne i håret, släpade Kruse nu hustru N., som afsvimmade, ur sängen, kullkastade henne på golfvet och gjorde försök att strypa henne. Lyckligtvis återkom dock den så plötsligt öfverfallna i tillräcklig tid till sans för att kunna tillkalla folk, hvilka inkomme med ljus och befriade henne från den obehagliga nattliga besökaren, sedan hon likvisst erhållit så betydliga skador att hon flera dagar derefter måste hålla sig vid sängen. Kruse, som lyckades att oantastad smyga sig undan, gjorde deretter ett försök att dränka sig i den förbiflytande Mölndalsån, men då detta icke lyckades, i det han genom tillstädeskomna personer uppdrogs ur vattnet, begaf han sig till handl. Hagbergs bostad der han äfven uppförde sig våldsamt och oregerligt. Sedan Kruse blifvit häktad samt ransakning med honom 2:ne gånger vid Askims häradsrätt förrättats, ha undersökningarne ledt till den förmodan att hans brottsliga handlingar begåtts under sinnesförvirring. Han har nemligen sedan en längre tid tillbaka fört en supig och oordentlig lefnad samt sistlidet år för delirium tremens varit intagen på Allm. och Sahlgrenska sjukhuset, samt vid hemkomsten derifrån ej synts vara fullkomligt återställd. På senare tider har han variv plågad af religionsgrubbel och säger sjelf att han begått våldet mot hustru Nyman, icke af någon personlig ovilja utan derföre att ban trodde att om han gjorde något ondt skulle han blifva salig. Fängelseläkaren d:r A. M. Thunberg har efter gjorda iakttagelser i afgifvet intyg förklarat sig anse, att Kruse under ett svårare anfall af sinnesförvirring, hvarunder han icke varit mäktig sina sinnens fulla bruk, utöfvat sin brottsliga handling, och har Sundhetskollegium som erhållit del af såväl ransakningshandlingarne som bemälta läkareintyg till fullo instämt i d:r Thunbergs deri uttryckta åsigt om Kruses sinnesförsattning under brottets begående.