ldsgåsterna framvisade NU Ceti Mona of fen entet: register of the steamer Ernst Merck of Lonn och befalde besättningen att lemna fartygel. Hr :utercrona protesterade mot giltigheten af detta sresters och förklarade att för närvarande hade ingen man än han b om bord å skeppet. Då befalde främmande herrarne en af sitt folk att nedhala enska flaggan och i stället hissa den engelska, men edje styrmannen, hr Leatz, som hörde detta, sprang terut, gjorde loss slagglinan, slog henne några slag h armen och förklarade att det på intet vilkor tilts någon att nedhala fartygets flagga utan med lag3 auktoritet eller med väld. Då man sålunda icke ckades att få slagglinan ifrån honom, befaldes en an af det främmande folket att gå till väders och ipa ned flaggan, hviket han ock verkstälde, krypan; utefter galleln, tills han nådde fiagglinan med sin nil. Så snart linan var kapad, gick flaggan öfver rd och innan styrman Leatz hann att hala m henne ler någon af fartygets besättning lyckades åtkomma enne, blef hon af de främmande personerna uppfånad och borttagen. Under tiden anmodade hr Reucrona en å kajen stående polisman om bistånd till yrhindrande af allt detta våld, men denne skyndade ort utan att svara och utan att vidare låta höra af g. Hr Reutererona försökte sedermera att låta hissa a annan svensk flagga på topp, men innan man hann i, henne till väders, blet hon af våldsverkarne ryckt trasor ur folkets händer, hvarefter flagglinan utrapades. Engelska flaggan hissades derefter under gascln och hr Cedervall förklarades vara befälhalvare å keppet. Detta förhalades sedermera på kajen och örtöjdes mellan tvenne bojar, men då hr Reutercrona agrade att utlemna nägra nycklar, så uppbrötos med ajd flera dörrar för att atkomma förbhalningsgods. Mr Grierson lemnade skeppet, sedan han likväl först zifvit ordres åt hr Cedervall, hvilken såsvm befällasvaro qvarstannade ombord, att på inga vilkor tillåta kaptenen komma ombord, äfvensom att vägra illträde åt styrman Leatz, som hade skyndat i land och till konsulatet för att underrätia sin befälbafvare om alla dessa tilldragelser; den öfriga delen af besättningen, som då fanns ombord, egde likväl hans medgifvande att der tills vidare få qvarstanna. Kaptenen, underrättad om allt detta af hr Leatz, återvånde ögonblickligen till dockan och för att komma ombord och få reda på förhållandet gick han genast till dockans polis-station och anhöll att en poliskonstapel måtte få åtfölja honom till skeppet, men fick ett nekande svar; han gick då och hemtade två vittnen och i dessas närvaro affordrade han återigen stationen denna handräckning, hvarpå hans önskan blef uppfyld. Han steg jemte hr Leatz och polismannen i en bat och lät ro sig ut till skeppet. Då kapt. Liedqvist kom långsides skeppet, mottogs han vid relingen af hr Cedervall, som förklarade honom att han icke fick komma ombord, hvarpå stormlejdare och alla utombords varande ändar upphalades på däck, så att inga medel skulle finnas att komma upp på fartyget. Kaptenen gaf då ordres åt hr Leatz att äntra upp bå skeppets förtöjningsketting akterut, hvilket han äfven verkstälde, ehuru flera personer med våld sökte att hindra honom derifrän. Kapt. Liedqvist försökte sedermera sjelf, att följa sin styrman ombord på samma obeqväma väg, men blet gripen i rocken af den medföljande polistjenstemannen, som förklarade sig Åanse det allmänna lugnet i fara att blifva stördt och att han icke skulle tillåta något sådant4; hvarefter kaptenen måste begifva sig tillbakai land och var faktiskt skild från sitt skepp. — Måndagen derpå, d. 13 Mars, befalldes den gamla besättningen af det nya befälet att genast lemna skeppet och då de enstämmigt vägrade att en sadan befallning efterkomma utan på ordres af vederbörligt befäl eller svenskt konsulat eller förr än de voro lagligen afmönstrade, så blefvo de från fartyget vräkta af tvenne polisbetjenter och en mängd andra personer, allt på ordres af de herrar som med våld hade tillegnat sig befälet. Vid detta är anmärkningsvärdt att mr Grierson alltid passade på att komma ombord, då kaptenen var i land, då underbesäl och besättning naturligtvis måste vara i viss grad paralyserade i sina åtgöranden, äfvensom att hr Cedervall i November månad förl. år ankom till London, särdeles rekommenderad till kapt. Liedqvist från chesen a Holmska rederikontoret; icke mindre tvetydigt är vederbörande Londonpolis uppträdande i affären. Då kapt. Liedqvist först började inse meningen med mr Griersons planer, skref han hem och underattade Holmska konkursmassans kuratorer om förhållandet, förklarande att om massan lemnade honom kredit på en rund summa, så ansåg han sig i tillfälle att med snaraste föra skeppet hem till Sverige. Men kuratorerna ansågo sig icke kunna bevilja honom mera än hälften ungefär af den begärda krediten och detta med sådana vilkor att han fann sig ingenting dermed kunna uträtta. Befäl och besättning hade emellertid några hundra pund sterling innestående i skeppet, och på anfordran ville hvarken massan eller de nye innehafvarne betala detta belopp: båda ansågo förmodligen hvar sin egande rätt lika osäker. Hr Liedqvist lade derför i sitt och sin besättnings namn qvarstad på skebpet och der ligger det nu i dockan, oåtkomligt så väl för den ena som den andra. Process om skeppet lärer väl blifva öppnad, och hurudan utgången än må blifva, kan man dock vara säker på att denna, efter engelska rättegångssättet (om sådant kommer att tillämpas), icke lärer komma i brådkastet. i Kapt. Liedqvist har sedermera ingått med besvär 5 till vårt utrikes departement, och detta kan väl icke a) underlåta att fordra förklaring öfver det våld och den skymf, för hvilken svenska flaggan varit utsatt. Emellertid är man skyldig aktning och tacksamhet åt de oförsagde män, befäl och manskap, som i främmande land icke veko från sin flagga, sitt skepp och sin nkal ) i erblist, förr än de af våld och öfvermakt sunno sig hr dertill nödda och tvungna. Landstingsmannaval i Bohuslän. Vid nu pågående ting å Qviström skedde i Torsdags följande val af landstingsmän och suppleanter: för Tunge härad: till landstingsman hemseg. J. A. Hansson i Gläborg, till suppleant landthandl. A. M. Paulsson i Gässjö; för Stångenäs härad: till landstingsman tullinspekt. G. E. Bundsen i Lysekil (omvald), till suppleanter: possessionaten P. Bundsen på Holma omvald) samt hemmanseg. Adolf Olsson i Alsbäck; för Sörbygdens härad: till suppleant nämndemannen Andreas Olsson i Gunnarsbo; för Sotenäs härad: till landstingsman löjtn. A. Nycander på Åby (omvald), till suppleanter: komminister T. R. Sallander i Wattneröd samt inspektoren J. Lundin på Åby (omvald),