onödigt titelväsende och allt yttre prål, kunde aldrig förmås att utrusta sina närmaste funktionärer i fångstyrelsen med högre titel än af assessor. Denna titel ansåg åter hr C. under sin värdighet att begagna, och skref sig derföre kansliledamot i sångstyrelsen. — När slutligen Troil ansäg sig hafva lagt grundvalen till vårt nuvarande fångelseväsende och derjemte blef ultröttad at de idkeliga striderna, lemnade han chefskapet för ett verk, som han hade ordnat. Man trodde då att U. skulle bli hans efterträdare, och denne blef sjelf icke minst förvånad när d. v. underståthållaren Stråle erhöll platsen. Hr 8. visade sig ytterst angelägen att genast komma på god fot med hr C., som kort derefter erhöll Nordstjerneorden. Hr Cederschiöld till behag afskafkades längre fram den ledsamma assessorstiteln, hvilken utbyttes mot den temligen oegentliga, men mera högtrafvande kanslidepartementschefs-titeln. Antagligen skall hr Stråle genom C:s död känna en viss saknad i det enskildta lifvet, men också en deremot svarande lättnad i sångstyrelsen. Hr GC. var en utmärkt riddarhusledamot, patricier i hållning, byråkrat i anspråk, med liberala grundsatser gent emot dem som stodo öfver honom, despotiek mot dem som han ansåg vara honom underordnade. I sina yttranden inlade han alltid mycken skärpa, sträfvade att göra effekt och var oftast paradox. Genom sitt giftermål med enda dottern af en rik grosshandlare, erhöll han en betydlig förmögenhet, som han ansenligt ökade, och uppskattas efterlemna snarare öfver än under en million rdr.