Göteborgsposten – 30 maj 1865, sida 2

son, prins Napoleon, i anledning af dennes s tal i Ajaccio, hvilken brytning genom den of-!t fentliga tillrättavisning i Frankrikes officielat tidning, som kejsar Napoleon gjort prinsen, gått ända derhän, att denne till en början af-! sagt sig förtroendeuppdraget att vara president I inom komiten för den allmänna verldsutstillningen i Paris 1867. Om denna alfsägelse ätven skall leda till prinsens afsägelse art sina öfriga befattningar, t. ex. såsom v. president i geheimestatsrådet, skall väl snart visa sig. Den dementi, som kejsaren gifvit prinsen, är emellertid för öppen och bitande, att icke skola väcka stort uppseende och, som sagdt, för en stund leda uppmärksamheten från Amerika, der sakerna dock äro af den natur att törtjena det största afseende. Anmärkuingsvärd är isynnerhet en oss föreliggande berättelse om de olika Sydstaternas materiela tillstånd, hvilket tyckes vara högst bedröfligt och säkerligen annu länge skall så sortvara, hvarå man kan se bevis deri, att, sedan general Schofield förklarat alla slafvar i Nord-Carolina fria, många it dessa vägrat arbeta och begärt gratis unlerhåll af sina forna herrar. Då dessa vägrat, ha allvarsamma kooflikter uppstått mellan de svarta och hvita, hvarvid flera förlorat lifvet, så att nordtrupper måst afsändas till skydlande af de hvita och för att förmå de svarta underhålla sig sjelfva. Om tillståndet i Östra Virginien skrifver bl. a. National Intelligencer: Utsigterna för åkerbruket i det inre af Östra Virrinien äro, efter hvad vi erfara. långt ifrån goda. Personer, hvilka nyss anländt från Richmond och haft tllfalle att lära känna åkerbrukets tillstånd på några hundra (engl.) mil rundtomkring denna plats, berätta itt faran för en allmän hungersnöd inom en stor del if staten är ofverhängande. Der skola ej fås hvarken hveteeller kornskördar, eller af rötter, intet avarpå man kan lita för lilvets uppehälle. Nästa vinter skola derföre åsamka både den hvita och svarta befolkningen hungersnöd, och hungersnöd åtföljes ofta af sjukdom. Det finnes alldeles ingen utsädesspanmål att få i de trukter, der man med framgång sökt odla spanmål. Vid Jamesoch andra floder, der akerbruket under tvenne århundraden varit innevånarnes enda och alltid fruktande näring, synes ntet spår af odling och endast ett ringa antal kreatur är qvar, och dessa i ett utsvultet tillstånd. Slafirbetet är desorganiseradt och fria svartas arbete kan ej erhållas. Ilvitas arbete, som icke så lätt kunde erhållas före kriget, kan nu icke alls fås. Samma amerikanska tidning berättar äfven, att Virginiadalen är så fullkomligt förödd genom kriget, att den knappast kan tros skola emna några födoämnen under denna årstid för dess befolkning. Tillståndet på Nord-Carolinas östra kust beskrifves sålunda af Cincinnati Gazette: Under mer än ett år har det i många trakter vait olagligt att odla bomull, och endast få af sydstateron, förutom Virginien och Nord-Carolina. hafva nazon i lager, och denna jemte litet tjära, harz och terpentin repiesenterar allt som kan förvandlas till nätot af värde. Landets kredit är försvunnen; dess fabriker i stor skala nedlagda eller förstörda, dess affärsförbindelser fullständigt brutna och nästan hvarje handelshus stoppadt, utan penningar och andra bytesmedel. Det tyckes ej se bättre ut med SydCarollna. Port Royal New South säger nemligen: Vid ett besök, som vi nyligen gjort i Charleston. örvånades vi särskildt öfver det uttryck af brist och nöd, som stod prägladt i ansig et på flera af innevånarne. Vi såg icke allenast fattiga hvita och negrer, utan äfven många, tydligen af ädelt blod — mån, qvinnor AU barn, vm U. 1. tur . Rå der ringe mått uf ris, som utdelades åt dem hvilka knappast hade några andra uppehålle!semedel. I Georgien beskritves nöden såsom ytterlig. Cnattanooga Gazette skritver: Personer, hvilka rest genom Georgien så långt söderut som till Etowahfloden afmåla den nöd, som ader i detta land, såsom verkligt förfärande. De få nuevånare, som finnas qvar, äro nästan uthungrade. och tilllölje af bristen på kreatur är det omöjligt för dem att kunna vidtaga några odlingar. Alven de inre förbindelserna äro nästan uldeles förstörda. Så säger National Intelligencer:: Forsling är inom nåstan alla trakter af det upporiska Södern nästan omåjlig till följe af jernvägarnes lörstöring, samt bristen på materiel och kapital för seras reparation och omläggning. General Grant har heslutat, säger man, att icke återbygga jern sägar, som de upproriska sjelfva ha förstörts och det skall dröja ett är minst, innan dessa v skola kunna åter b.gagnas. De:samma kan sägas om alla de upproriska staterna. Deras inre jernvägssystem, hvilket var bragt till en sådan fulländning, att det underböll en ofantlig handel före kriget och en s:or del af forslingen under detta. är nästan alldeles fö stördt. Forslngsoch p oduk ion-m aulen hafva bådadera försvunnit. För produktionen i Södern räckte förr transportmedlen cke till, men nu är produkiionen till den grad förminskad, att den icke ens kan begagna de ringa forslingsmedel som finnas. Om sydpresidenten Jefferson Davis gripande skritfves från Newyork d. 16 d:s närmare: -Fresidemten Davis, hans familj, Sydstaternas postdirektör Regan och andra af mr j Davis ressällskap blefvo i dagbräckningen d. 10 d:s öfverraskade och gripna af general Wilsons kavalleri i Irwinsville i Georgien, 75 eng. mil sydost om Macon. Det säges, att, då Davis såg sig omringad, han hastigt drog 2S an mura DNMavis iumHÄYiod kblaädnine ach