Göteborgsposten – 27 maj 1865, sida 1

Så hett skiner solen på Hamngatan ner och husen de ge ingen skugga mer, Då grips man af längtan till landet från staden Och tåget församlas till brunnarne, baden. Och så öppnas den stora landtoch sjösäsongen anno mundi NDCCCLXV! Annu ha vi dock icke hunnit så långt, ännu återstå åtskilliga obarmhertiga anfall på söta pappas portmonnä, som måste visa sig kapabel till allt, både till att honorera visiterna i det nya kappmagasinet och de täta promenaderna mellan Henr. Ahlberg och Oscar Rehnberg, alla mellanliggande anhaltsstationer oberäknade. Ännu sattas minst ett halft dussin af dessa luftiga toiletter, i hvilka den skönare hälften af menniskoslägtet under sommarens herrliga, men ack, så flyktiga tid, älskar att inhölja sig och i hvilka de mer än någonsin lika sannskyldiga englar, i det de liksom dessa uppenbara sig en sky — men en sky som kostar sina modiga styfrar. De täcka villorna i stadens grannskap, som så länge stått med igen