Göteborgsposten – 26 maj 1865, sida 1

håll, att grefve Lagerberg ej skulle få veta något derom. Det verkstälda arbetet med vattenpåfyllningen hade hr Roos betalat. Kort efter hade afprofningen börjat. Efter eldens uppblossande första gången och sedan den blifvit dämpad, hade hr Roos, som fruktade att karlarne ej förstodo sig på saken, omellertid tillsagt dem att tillstäanga kranarne och gå sin väg. Denna befallning hade de likväl ej efterkommit, utan stannat qvar samt gått och synat kors och tvärs, alldeles som om de skulle anat någon fara. Huru elden sedan uppstod och utbredde sig, är förut kändt. Hr Lagerberg kunde ej lemna nagon bestämd uppgift om brandens uppkomst, men trodde att orsaken dertill varit antingen något fel på gasmätaren eller också den, att man ej tilltäppt en kortare rörledning hvilken går till en annan mätare, som nu var horttagen, och hvarigenom, då hufvudkranen öppnats, gas utströmmat. Tre af hr L:s arbetare, hvilka verkställt afprofningen, hördes äfven, men lemnade högst orediga uppgifter. För öfrigt framgick af förhöret att arbetarne på eget bevåg företagit sig afprofningen, ehuru de fått tillsägelse att ej göra detta, ifall gasmätaren ej var i ordning. Hr Roos uppskattade den förlust han lidit, dels direkt genom branden, dels derföre att han går förlustig en beräknad verksamhet, till 20,000 rdr. Undersökningen uppsköts till nästa Tisdag, för hörandet af flera andra personer. Emigrantvärsningarne. Tidning för Wenersborgs stad och! län innehåller i sitt senaste n:o en lång uppsats om Fredrik Nilssons emigrantvärfningar. Bl. a. hade 4 samiljer, tillsammans 22 personer, från Nordmarks härad i Wermland, at N. blifvit lockade att emigrera. De sålde sitt lilla bohag, betalte sina skulder och företogo derefter den 40 mil långa färden till Göteborg med en reskassa af inalles 24 rdr. Med tillhjelp af allmänna välgörenheten inträffade de i förra veckan i Göteborg, der de, efter hvad de uppgifva att Nilsson utlofvat, väntade att N. skulle förse dem med mat, kläder och penningar. Men häruti blefvo de svikne, alldenstund Nilsson, som de säga, förklarat Åatt han ingenting hade med dem att skaffa nu sedan kriget var slut. 1 Göteborg hade de sedan i 3 dygn vistats samt måst anropa välvilliga menniskors barmhertighet. Kapt. Boström på ångf. Kristinehamn tillät dem att utan afgift tå medfölja till Wenersborg, och under resandit bevisades de arma mycket välvillighet af såväl restauratrisen på ångf. som af passagerarne. I Wenersborg hafva de blifvit försedda med matvaror och penningar, så att de kunna fortsätta färden utåt Westgöta-linien, der de hafva hopp om arbetsförtjenst, det enda de begära. Inspektion. Generaldirektören Bennich, åtföljd af revisorn Billqvist såsom sekreterare, nländo i Sändags vid miqdagstidon mad ånef