Göteborgsposten – 26 maj 1865, sida 1

Han fortfor att ihärdigt betrakta dem genom sin kikare och såg en af dem höja ett standar ... Detta bar Navarras vapen. — Ah! mordioux! sade Crillon, användande konung Henriks af Bourbon favorited, om denna fana fladdrade på Louvren, skulle aldrig hertigen af Guise kunna tränga ditin. — Hvad säger ni, herr chevalier? frågade d Epernon i rädd ton. — Jag säger, svarade Crillon, att timman för utfallet nalkas, herr hertig. — Men vi kunna ännu hålla oss ... Crillon svarade ej. Han lemnade ej ur sigte den fana som fladdrade på kryddkrämaren Jodelles tak. Han såg gascognarne samlas och barrikadera rue des Pretres, borgrarne förena sig med gascognarne, Noö anfalla de tyska ryttarne samt derefter draga sig tillbaka bakom barrikaden ... vidare såg han hertiginnan af Montpensier instängd mellan de två barrikader som gascognarne uppfört vid båda ändarne af rue des Pretres. Då glömde chevaliern sina blessyrer; krafterna återkommo och han lemnade tornet samt inträdde i det improviserade batteri, hvarifrån Mauvepin fortfarande sände borgrarne sina helsningar i form af drufhagelskott. Scså! sade Crillon, till häst! — Skola vi göra utfall? frågade Mauvepin. — Ja visst, svarade Crillon, och jag hoppas parisarne snart skola gifva sig, ty konungen af Navarra är med oss. Under det Crillon yttrade detta, anföllo Lahires ga