——— ———— hål observerade borgrarne hvad som tilldrog sig utanför. Sålunda sägo de till sin stora öfverraskning beväpnade män klappa på porten till kryddkrämaren Jodelles hus och denna port öppnas. Mer än tretio gascognare anlände två och två eller fyra och fyra i sender, och alla sluppo de in i kryddkrämarens hus. Som krigarne vid denna tid af politisk oro ej hade några uniformer, med undantag likväl af några reguliera trupper, gjorde borgrarne på rue des Prötres sig den frågan till hvilket parti de hörde som inträdde hos deras granne Jodelle, om de voro för konungen eller de lothringska prinsarne. Snart trodde de sig likväl ha fått upplysning i detta afseende, då ytterligare en mängd gascognare anlände, hvilka så mycket de förmådde ropade: lefve ligan! Dessa gascognare började, sedan de åter kommit ut från mäster Jodelles hus, der de utan tvifvel mottagit några befallningar, att upprifva stenläggningen vid ändan af gatan intill torget Saint-Germain-VAuxerrois och der uppföra en barrikad. Sådant är smittsamt: i mån som gatstenarne tornade sig allt högre, kände äfven de räddaste af borgrarne vid rue des Pretres en slags feber koka i sina ådror. En kula studsade från barrikaden in genom ett fönster och skadade en qvinna i hufvudet. Hon föll i sin mans armar, och denne ropade hämnd! hvilket rop snart återupprepades. (Rarta Y