Ett märkligt reformmöte hölls sistlidne lördag i Lund. Det skulle synas som om i en sådan stad som Lund, med evig ungdom, intresset för en i liberal anda gående förändring af landets representationsrätt borde vara allmänt och varmt. Man kunde ega rätt till denna förväntan, emedan man måste hos de unga män, hvilka vårt lands politiska framtid en gång skall tillhöra, förutsätta en lefvande och innerlig kärlek till landets framåtskridande och utveckling i en för dess frihet och folkets bästa gående riktning. Tyvärr vill det dock synas som om detta antagande gäckats. Det lärer nemligen till det till i lördags utlysta reformmötet icke kunnat hopsamlas mer än en professor, Naumann, en akademi-adjunkt, Areschoug, samt tio å tolf studenter. Åter ett bland många exempel på våra småstadsuniversiteters omöjlighet i afseende på danandet af medborgare med blick och sinne för det allmänna och rörliga lifvets förhållanden, för samfundslifvets praktiska utveckling! Vid våra universiteter neddammas ungdomssinnena af skolastiska glosor och torra lexpluggningar, under det att denna blomma