Göteborgsposten – 8 maj 1865, sida 2

förhållandena mellan de begge länderna, men de uppkomna stridigheterna hafva alltid behandlats med lugn och sans. Jag hoppas att detta sinnelag forttarande måtte bestå, och att England lika så litet vill blanda sig i amerikanarnes sträfvanden att återupprätta fred och lugn i deras land, som det har blandat sig i kriget. Den stora amerikanska republiken skall, vill jag hoppas, beständigt blomstra och glädja sig åt den frihet som den hitintills har åtnjutit. Om Lincolns efterträdare har jag intet att säga. Tiden får utvisa huruvida han är i stånd att lösa den vanskliga uppgift som tillfallit honom. Jag kan endast säga, att det stora brottet och den stora olycka, som drabbat det amerikanska folket, hafva väckt det djupaste deltagande hos Englands regentinna, parlament och folk, alldenstund England, tillföljd af de två nationernas inbördes förhållanden, starkare heröres af Förenta Staternas motgång än af hvilket annat lands som helst motgång. Lord Derby yttrade bl. a: Om sjeltva brottet gifves det blott en mening . .. Ifall det vore möjligt att tro, det de konledererades ledare bistått mördarne eller sympatiserat med dem eller att de blott icke lagt sin afsky för förbrytelsen i dagen, vill jag påstå, att de hatva begått något värre än ett brott, neml. ett groft misstag, emedan en sak, som antingen kräfver eller ock söker ursäkter för ett lönmord som begås i dess intresse, förlorar all den sympati, som man annars kunde vara böjd att skänka den. Detta afskyvärda lönmord står emellertid i en så fullkomlig motsats till hela den anda, hvarmed de konfedererade fört kriget, till den modiga, manliga hållning, som de ådagalaggt under stridens gång, att det är min fasta öfvertygelse, att Södern icke gillat en sådan handling och ett sådant misstag. Den skulle icke hafva varit i stånd till att taga något steg som mera kunnat skada de konsedererades sak. Med afseende på Russells yttranden om amerikanska förhållandena, anmärkte Derby, att hvarje menniskovän önskade att se kriget hastigt och utan någon onyttig blodsutgjutelse slutadt. Han kunde blott hoppas, att Lincolns efterträdare, trotts några yttranden som undsluppit honom och hvilka ej bådade godt, skulle hafva förmåga och vilja att iakttaga den kloka och försonliga politik, som Lincoln, efter all sannolikhet, skulle hafva följt om han fått lefva. — I Underhuset talade sir G. Grey för andragandet, alldenstund lord Palmerston af illamående var hindrad att närvara. Förhandlingarne rörde sig i Underhuset endast om sjeltva saken. A oppositionens vägnar talade Disraeli för andragandet och gillade det. Times förklarar sig nöjd med de tal, som G. Grey och Disraeli hållit; deremot tycker nämnde tidning ej så mycket om Russells tal och alls icke om Derbys, hvilket senare den säger vittna om taktlöshet. — I anledning af Palmerstons uteblifvande från underhuset säger Times: IlIuset saknade sin vördnadsvärde ordförande, hvilken ännu godt kan erinra sig Washingtons andra presidentskap och som sjelf är äldre än Amerikas nuvarande författning. Det skepp, som har ombord storfurstens af Ryssland lik säges skola beledsagas af en hederseskort från de land hvars kuster passerasFranska, danska och engelska örlogsskepp skola redan ha erhållit order i detta afseende. Några af de i kieler-sjorden befintliga preussiska örlogsskeppen sägas äfven skola sluta sig till sorgeföljet. Preussens konungapar skall i Darmstadt aflägga ett condoleance-besök hos ryska kejsarefamiljen. Från Belgien ingår underrättelse, att man ej ännu kan anse konung Leopolds sjukdom vara hätd, utan tvertom gifva anledning till farhågor för utgången, hvilka farhågor äfven tyckas hafva sannoliket för sig då man betänker konungens långt framskridna ålder. I den slesvig-holsteinska frågan skrifver Provincial-korresponden: Österrike har antagit Preussens förslag om att åtspörja befolkningarne i hertigdömena. Sättet för valen är ännu icke bestämdt. Det är Preussens önskan, att ständerna skola yttra sig i alla frågor som röra hertigdömenas framtid, ehuru deras uttalanden icke skola erhålla en ensamt afgörande betydelse. I nämnde hertigdömens budget för finansåret 1865—66 är uppförd en summa af 230,000 mk kur:t till apanager för furstliga personer. Underhandlingarne mellan ttalienska regeringen och påfven sägas långt ifrån vara afbrutna; tvertom har hr Vegezzi återvändt till Rom med nya medgifvanden. — France säger att underhandlingarne föras på följande grunder: I alla de forna påfliga provinserna skall valen af biskopar ensamt tillkomma påfven; för det forna konungariket Sardinien och