Fran Utlandet. De ingångna utländska tidningarne ha ännu intet vidare att förmäla om de senare tilldragelserna i Amerika. I den olesbigholsteinska frågan, i hvilken annars mycket pratas, har nu äfven något skett. Från flera olika håll berättas neml., att meningsskillnaden mellan Österrike och Preussen, angående, angående berättigandet af den preussiska flottstationens förläggande till Kiel, blifvit utjemnad. Preussen erkänner Österrikes likaberättigande, beklagar, att öfverenskommelse icke på förhand ingåtts, och förklarar på det bestämdaste, att det hvarken vill upprätta eller komma i förväg ett definitivum i Kiel. Tillsvidare och tills öfverenskommelse hunnit träffas, har Preussen återkallat befallningen om flottstationens förflyttande till Kiel. Det antages nästan för säkert, att detta omslag i Preussens hållning vållats af starka påtryckningar utifrån, hvilka dock väsentligen angått frågan om Slesvig, hvadan Preussen icke vågat på samma gång spela alltför högt spel med Österrike och tyska förbundet. Det är nu fullt visst, att kejsar Napoleons egenhändiga skrifvelse till konung Wilhelm I dels vidgått, att en deputation af nordslesvigare hos honom petitionerat om hans bemedling för åvägabringande af sjelfva folkets hörande om dess öde, dels utbedt sig, att preussiska regeringen icke må förfara för strängt mot de petitionerande. Det höga brefvet angifver således, att Europas uppmärksamhet är fästad på Preussens tillvägagående i Slesvig. Det oaktadt fortsar Preussen med sin terrorism derstädes. Så skrifves från trakten af Flensborg under d. 19 d:s.