Göteborgsposten – 26 april 1865, sida 1

ifver att hundratjugotusen man säges ha omkommit i företaget innan han afstod derifrån. IIistorien hvarföre han gjorde det är egendomlig nog. Orakler voro i dessa dagar ofta visare än konungar, och ett orakel förutsade för Necho att en främling skulle skörda alla frukterna af hans arbete. Härmed afsågs måhända Darius, som fullbordade verket, och den enda svårigheten för att bevisa vare sig den ena eller andra tolkningen af oraklets ord ligger deri, att det är ganska tvifvelaktigt om kanalen visade sig gagnelig för någon, vare sig främling eller egyptier. Profetior dö emellertid aldrig, ej heller de ödets domar öfver en nation, hvilka äro grunden till många af dem. Egypten har alltid arbetat för främlingar och skall troligen alltid komma att göra det. Skall väl emellertid profetian erhålla en ytterligare tillämpning i det öde som väntar det djerfva bolag, som nu arbetar på den nya kanalen? Frankrike fullbordar den: men för hvem? Sådant är det stora historiska verk som blef fullbordadt i början af denna månad. Vi behöfva likväl ej underrätta våra läsare, att ehuru arbetet hunnit till en punkt som rättfärdigar en ceremoni och en talrik samling af delegerade, presidenter, vicepresidenter och höga egyptiska funktionärer, så har det likväl ännu ej inträdt såsom faktori verldens affärer. Om ytterligare fyra år lofvar man oss att se århundradens dröm realiserad och flottor seglande från Europa till Indien genom Röda hafvet. Hvad som utfördes i början at Mars var icke den kanal man en dag skall ha. Denna kanal, om hvilken för femton år sedan rädda europeiska kapitalister förmodade att en summa at tio millioner skulle försvinna i sanden innan man hunnit utföra något, som vore värdt att visa, skall blifva en mycket storartad affär, i sanning värdig Pharaonerna, pyramiderna och de stora personer, som historien sammanför på denna magiska grund. Den skall sträcka sig från haf till haf i en längd af 13 svenska mil, bli 330 fot vid och 20 fot djup vid lågt vatten. Men längden, bredden och djupet gifva blott en svag id om svårigheterna. Den skall nemligen passera genom alla slags varieteter af sand — vattnets värsta granne eller rättare sagdt fiende — skridsand, flygsand, sand öfverallt. Den skall föras genom sjöar, i hvilka kanalens botten och sidor måste muras till en lång aqvedukt, genom vatten och på sand. Den mäste muras hela mil långt ut i hafven vid båda ändar genom tallösa grund och sandbankar. Hvilka kanalumgälder måste ej betalas för att underhålla ett dylikt arbete. Sötvattenskanalen från Nilen, den från ändpunkterna förda stenen och den kommunikationslinie, af hvad slag den må vara, som nu öppnades, ha kostat sex års tid — ty arbetet började 1859 och man nästan ryser vid tanken på huru mycket penningar och menniskolif här uppoffrats. Hvad dessa sistnämnda beträffar synes det som skulle Nilens gyttja kunna producera lika mycket som spekulationen kan åstunda. Man döljer ej, knappast nekar att det är medelst slafveri som kanalen skall uttöras. Egypten har alltid varit och är än i dag ett träldomens land. Hvad beträffar möjligheten af att i öfrigt uttöra kanalen ha de bästa engelska ingeniörer förklarat att det ej finnes oöfvervinnerliga svårigheter derför. Det är en affär at tid och penningar, men huru mycket af det ena eller andra våga de icke säga. Ordet omöjlighet finnes icke i de moderna ingeniörernas ordbok. Och besynnerligt nog ha engelsmännen ej vågat sina penmngar på företaget, ehuru dess fördelar, om det kan utföras, ligger klara för en hvar. Icke ens de unga engelska damerna, som sjelfva disponera sin förmögenhet, eller de engelska officers