Göteborgsposten – 20 april 1865, sida 2

Från Utlandet. Ännu föreligga från Amerika inga när-a mare detaljer angående de senast timade hän-JS lelserna å krigsteatern utanför Richmond. Del sista notiserna äro daterade New-York d. 113 April middagen och samma dag kl. 7 c. m.åP lI dem meddelas : r General Grant telegraferade i går föl-t jande: d hn mycket het strid egde rum i dagss på morgonen. Fienden (sydtrupperna) drefss vår venstra flygel från Dabneys house tillbakaC mot Boydtown Plank-road. Vi äro nu i färdsl med att på denna punkt taga till oslensiven, sf och jag hoppas att vi skola återtaga mer än I den förlorade terrängen. 8 Grant telegraferade något senare samma så dag: 8 Våra trupper hafva, efter att ha drifvits tillbaka till Boydtown Plank-road, gjort en vind-se ning och i sin ordning drifvit fienden tillbaka samt tagit White-Oakroad, hvilken de nu inneha. Härigenom äro vi i besittning af denls terräng, som denna morgon innehades af sienden. krigsministern mr Stanton tror, att Grant)! sramflyttat sitt högqvarter en (engl.) mil, se-i dan han alsände den första af ofvanståendess depescher. 0 Nordgeneralen Shoridan säges. vara närals Burkeville. Hans rekognosceringspatruller rapportera, att sydtrupper till stort antal förhindra honom från att kringränna deras jordverk. Det vill häraf synas som att en hästig strid rasat på hela den angripandes linie, men första dagen mest på venstra flygeln. Sista kampen synes ha stått d. 2 April, då vapnen vid det inträdande mörkret hvilade. Lee har begagnat natten, för att draga sig tillbaka från Richmond, men ej hunnit göra det fort nog, så att han nödgats qvarlemna en talrik styrka, hvilken blifvit tillfångatagen af den tidigt på morgonen d. 3 d:s i hutvudstaden intågande nordgeneralen Grant. Mau sysselsätter sig öfverallt lifligt med frågan om Enylands och Amerikas ställning till hvarandra i en närmaste framtid, sedan nu Sydstaternas motstånd kan anses i det väsentliga brutet. Man gör sig beredd på att snart få höra regeringen i Washington framkomma med ersätiningsanspråk för den skada England genom sitt understödjande af Södern tillsogat Norden. Detta understöd har England gifvit mest genom de kaparefartyg, som för Söderns räkning i England utrustats och hvilka tillfogat Nordstaternas handel och sjöfart stort afbräck. Engelska regeringen har visserligen uppträdt emot dessa kapares utrustande; men det har mången gång skett på etv så lamt sätt, att Nordstaterna kunnat med skäl harmas deröfver och uttolka det som en allting annat än neutral hållning å Englands sida. En i Englands australiska koloni Victoria nyligen timad tilldragelse skall troligen åter fästa uppmärksamheten vid denna ersättningsfråga. Den i England till väsentlig del utrustade sydkaparen Shenandoah anlände, efter att under vägen hafva uppbringat och förstört en mängd Nordstaterna tillhöriga handelssartyg. d. 25 Jan. till Melbourne. Kaptenen derå, Waddell, begärde hos platsens myndigheter, att få landsätta sina fångar, förse sig med förråder och reparera sitt fartyg, hvilken anhållan beviljades. Men kaparen hade ej brådt, han ville afvakta posten från Europa. Under tiden voro han och hans officerare den engelska societetens hjeltar i Melbourne, och hans fartyg tilläts öppet att få beses af dem som så önskade. Nordstaternas konsul i Melbourne, Blanchard, fordrade, att fartyget skulle konfiskeras som sjöröfvare. Han hade af de landsatta fångarne tått veta, att det blifvit till en del besatt i engelsk hamn, att några af kanonerna fåtts i England och att det aldrig varit i någon Sydstatshamn. Konsuln ansåg derföre, att fartyget var konfiskabelt, stödjande sig på precedensfallet med kaparen Alexandra?. Melbournes myndigheter deremot förklarade, att alldenstund Shenandoahbar Sydstatsflagg och dess befälhatvare hade Sydstaternas fullmakt, måste det erkännas som krigförande och kunde derföre icke konfiskeras. Konsuln protesterade, men dervid blef det. Kaparen fick tillochmed lägga upp på regeringens slip och reparera. Detta är den sak, som berör Nordstaterna och för hvilken de otvifvelaktigt skola komma att tordra upprättelse, alldenstund Shenandoah fått löpa ut och på nytt rasar mot fredliga handelsfartyg. Att Shenandoah brutit emot ncutraliteten och gjort värfningar i Melbourne, är äfven ett andra moment, som bör härvid taI gas i betraktande. — Det tjenar numera föga, till, att Times visar sig mulen öfver Vietoriamyndigheternas beteende. Det stora bladet brukar alltid hänga kappan såsom vinden blåser. e. —— —— A —— — om nu England skall vigra att tillsredsställa Amerikas eventuela anspråk — hvad Eneland har en särbar nunkt: dess be