Göteborgsposten – 11 april 1865, sida 1

ö — öfverlåtelse å samtliga de femtio utskänkningsråättig heter, hvarom här är fråga, enär, af dessa, sju blifvtillgängliga först den 1:ste Oktober 1856, samt tr icke kunna få tillträdas före den 1:ste Oktober 1867 så har jag, för min del, velat hemställa: det måtte bolaget, på föreslagna vilkor, i år få öfvertaga endast de fem rättigheter, hvilka, fyra i följd af utlupen försäljningstid samt en genon dödsfall, blifva lediga; samt att deremot nuvarande trettiofem innechalvare af de rättigh ter, hvilka hittills år från år förnyats, ytte:ligare under nästinstundande försäljningsår måt:e sa tillgodonjuta enahanda förnyelseförmåner, med uttryckligt tillkännagifvande likväl, att sådana förmåner derefter ej äro att påräkna, utan act rättigheterna vid den reglering, som år 1800 förestår, ovilkorligen komma att till kommunen återgå, för den behandling, som i gällande författning är föreskrifven. Göteborg i April 1865. 4. Plilipsson. I sammanhang med ofvanstående meddela vi det betänkande, som at samma kommitterade afgitvits öfver det inom stadstullmäktige a! lektor Blomstrand väckta förslag om förbud mot branvinsutskänkning å Sönoch Helgdagar, och hvilket förslag jemväl förekommer till behandling vid sammanträdet nästa Thorsdag. — Betänkandet är af följande lydelse: Till hrr Stadsfullmäktige i Göteborg. Till kommitterade för undersökande af pauperismen härstädes m. m. hafva hrr stadsfullmäktige remitterat ett förslag af hr lektor Blomstrand: att stadsfullmäktige, vid handläggning af ärendet om ordnande af utskänkningen för nästkommande år (räknadt från den 1 Oktober 1865), för sin del besluta, att utskänkning af bränvin icke ma, inom Göteborgs stad och dess område, försigga under Sönoch lelgdagar.Kommitterade få med anledning af detta förslag yttra, att de redan för någon tid tillbaka lifligt diskuterat detta ärende, dervid kommitterades majoritet varit böjd för att tillstyrka en ätgärd i samma syfte, som hr lektor Blomstrands förslag afser, men att under tiden plan uppstått till bildande af ett bolag, som skulle öfvertaga alla tillgängliga bränvinsutskänkningsrättigheter, utan att derpå beräkna någon vinst, med stråfvande att genom en bättre ordning och stränga kontroller förebygga de missbruk, hvilka svårast framträda på Söndagarne och hvilkayframkallat önskningarne om söndagsutskänkningens inställande. Då numera denna plan närmat sig verkställighet, och alltså anledning är att hoppas, det en bättre ordning skall göra sig gällande, och då, enligt hvad Kammitteradtro sig veta, mellan de personer, som tecknat sig för delaktighet i nämnde bolag, olika meningar förefinnas rörande söndags-utskänkningen, hafva Kommitterad: ansett att, innan något steg i denna rktning tages. ett års erfarenhet borde ännu vinnas, hvadan Kommitterade, ehuru helt och hållet instämmande i syltet at den ifrågavarande motionen, dock, under ofvannämnda förutsättning, få tillstyrka att Lektor Blomstrands förslag för närvarande icke må till någon åtgärd föranleda. Skulle åter bolaget icke komma till stånd eller ei erhålla den afsedda utsträckningen, så tillstyrka Kommitterade birall till förslaget. Undertecknad, Philipsson, åberopar vidfogade serskilda mening. Göteborg i April 1866. Oscar Ekman. S. Å. Hedlund. 4. Philipsson. G. Lundgren. Elias Heyman. Reinh. A. Rabe, Till hrr Stadsfullmäktige i Göteborg. Då jag, för min del, helt och hållet asstyrker bifall till hr Lektor Blomstrands förslag, om förbud emot all utskänkning å sönoch helgdagar, får Jag härmed tillkännagifva, dels att jag grundar denna min åtgärd på de skäl, hvilka vid behandling hos Stadsfullmäktige sistlidet år af ett dylikt förslag anfördes; samt dels att, då en plan föreligger till fullkomlig omgestaltning af utskänkningsväsendet inom kommunen, hvilken plan. om densamma far vinna en successiv utveckling, otvifvelaktigt skall medföra de mest välsignelsebringande resultater, jag anser det serdeles lämpligt att afvakta utgången af de bemödanden, hvilka i förevarande afscenden göras, förrän man tillgriper ett medel, som, man må säga hvad man vill, i väsentlig mån är egnadt att fri amkalla missnöje hos de många samhällsmedlemmar, hvilka dymedelst skulle finna sig förnärmade uti sin personliga frihet. Göteborg i April 1865. A. Philipsson.