Göteborgsposten – 31 mars 1865, sida 1

dels de asgifter, som i Norge af kommunerna uppbäras för minuthandeln. H. M:t Kejsarens af Frankrike Fullmäktige förklara att de Förenade rikenas importörer skola ega att påyrka tillämpning af de genom Kejsardömets allmänna Tariff fastställda asgifter, om de finna en sadan tullbehandlng mera förmånlig än den som blifvit betingad genom den vid Handels-Traktaten fogade Tariff A. Paris d. 16 Mars 1865. (underskrifter. Qvinliga vetenskapsidkare. I senast utkomna häftet af Tidskrift för hemmet läses en intressant uppsats, kallad -Qvinliga Vetenskapsidkare, at signaturen L. 8, hvarur vi taga oss friheten meddela nedanstående notiser om svenska qvinnor, som med intresse och framgång idkat vetenskapliga sysselsättningar, samt fört:s uppmaning ull våra unga damer, att något närmare aktgifva på de naturföremål som ligga dem nära: Det torde ej vara ur vägen att omnämna en iaktragelse på naturvetenskapens område, gjord af den store Linnås, blomsterkungens i norden, dotter och förvarad i Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar för år 1762. Elisabeth Uhristina Linnea, som hon der kallas, omealar hurusom hon en sommarafton suttit i en lossal på sin faders gård, Hammarby i Upland, och förmärkt att blomstren på den indianska krassåen (Tropeolum majus) hvilken prydde gårdsplanen, Åblickade helt tatt-. Hon gjorde äfven några andra närvarande personer uppmärksamma härpå , men, då hon åtta dagar derefter träffade sin far och berättade förhållandet för honom, ville han ej sätva tro dertill. Hon fick dock snart tillfälle att öfvertyga honom derom, emedan detta fenomen ofta upprepades vid solnedgången så väl uader Juli som Augusti månad. Detta blickandetb, säger hon, ar en så hastig skymtning af glants, att det icke kan konviperas hastigare. Hvarken hon eller hennes lärde fader kunde dock förklara anledningen till detta blixtrande; ej heller hafva nyare tiders naturforskare sormått utröna dess rätta orsak. Professor Lars Svanberg, vår berömde kemist, biträddes under loppet af mer än femton år troget i sina vetenskapliga arbeten af sin nu bortgangua maka, fru Angusta Svanberg, (fodd 1800, död 1358), som, i likhet med en amanuens på hans laboratorium, skötte alla de med denna befattning förenade göromål och deltog i de analyser han under denna tid utförde. Då vår skicklige botanist, professor N. J. Anderson, förliden sommar företog en resa till Lappmarken, åtföljdes han af sin maka, fru Amanda Anderson, född Tigerhjelm, som, trotsande alla en dylik resas mödor och besvärligheter, var honom till stor hjelp vid pressandet och inläggandet af växter. För att än bättre bevara åt minne och studium åtskilliga af du funna skatterna och vid hemkomsten alskadliggöra deras utseende, sädant det framstått för våra rosandes blickar, drog hon äfven fördel af sina kunskaper och sin färdighet som malarinna och albildade många af de växtrikets alster, hvilka tillhöra vara sjellbygder. Fra Åkermark, syster till en af Sveriges nu lefvande algologer, prof. Areschoug, sysselsätter sig sedan 2 å 3 år tillbaka med stor ifver och ihärdighet med insamlande, uppsättande och studium af alger, samt har äfven lemnat flera bidrag till den samling al skandinaviska alger, som utgilves af hennes broder, under namn af Alge Scandwmavice exsiccale, och hvaraf 5 häften utkommit. Ett sådant verk öfver hafvets flora är ett ganska mödosamt och tidsödande arbete. Algerna, dessa hafsväxter, af hvilka många först återfinnas på ganska betydligt djup, tyckas ibland endast bestå af de finaste trådar och kunna ej tillräckligt naturtroget afbildas. Vill man utgifva ett exsiccat-arbete ölver dem, måste man alltså ega så många exemplar af hvarje species, som man önskar upplägga exemplar af arbetet. Uppsättandet uf dessa växter, som ofia ärv af utomordentlig skonhet, är ett arbete, som fordrar mycken omsorg och noggrannhet samt stort tålamod, och på det hela taget synes mer lämpligt för qvinnan än för mannen. Då prof. ÄAreschoug 1862 besökte Bohusländska skärgården för att insamla dess alger, var ej allenast hans dotter, utan äfven hans syster honom behjelplig vid uppsättandet af nämnde hafsväxter. Denna sysselsättning intresserade snart fru Åkermark så mycket, att hen på egen hand började studiet af hafvets flora. Hon hemtar nu hvarje sommar Jderifrån rika skördar, och de talrikasce af de skandinaviska alger, som bryda d:r Rabenhorsts exsiceat-samling, äro uppsatta af fru Åkermark; dertill fordras af hvarje spe dre än 130 exemplar. Vi skulle vilja uppmana dem af våra unga låsarinnor, som hafva godt om tid, att under sommarmånaderna roa sig med ett nogare aktgifvande på de naturföremål, som ligga dem nära. Kanske skulle på detta sätt åtskilliga värderika upptäckter kunna göcies ej min