Göteborgsposten – 30 mars 1865, sida 1

iAi äMuIICn, NOS I å är i huset N:o s vid Smedjegatan, —— 90 öre på buteljer eller krus, men 1 rdr 10 öre, då varan är annorstädes tillverkad eller på annat sätt införes. För tillgodonjutande at nämnde nedsättning skall genom intyg af behörig embetsmyndighet i produktionsorten eller af föreståndare för tullkammare i exportorten eller af svensk konsul eller vice konsul i lastningsorten styrkas, att varan är at vindrufvor och i Frankrike tillverkad, skolande fransk myndighets produktionsbevis vara legaliseradt af svensk konsul eller vice konsul. — Sockertullen är oförändrad för i år, men nedsättes från nästa års början från 13 till 12 öre för rassineradt och det oraffinerade, som nu dra: ger 13 öres tull. Bokpaketbefordringen trån England till Sverige har, enligt tillkännagifvande af engelska generalpostmästaren, blilvit betydligt utsträckt. Enligt hittills gällande bestämmelser hafva bokpaketer befordrats med de svenskengelska postångarne till Göteborg och derifrån till vissa städer inom Sverige. Denna befordring har nu utsträckts till alla paketpoststationer i Sverige. Portot för ett bokpaket är, utom afgiften för befordringen inom Sverige, bestämd till: för ett paket, ej öfver 4 eng. uns i vigt 3 pence, mellan 4 och 8 uns 6 pence, mellan 8 ung och 1 skålp. 1 shilling, mellan 1 och 1 2 skålp. I sh. 6 pence 0. 8. v. växande med 6 pence för hvarje halft skålpund eller del deraf. Från Fjellbacka skrifves till Red. d. 27 d:s: Ryktesvis berättas, att en fyr under sommaren skall inrättas på Wäderöarne, å den s. k. Storön. Det är visserligen hög tid att detta blir gjordt, alldenstund intet år går förbi, utan att flera fartyg der lida skeppsbrott och många menniskor omkomma. Men alla här i vår skärgård känna och våra här boende sjökaptener vitsorda, att om en fyr der uppsättes, blir den till ringa gagn för sjöfarten, enär man i disigt väder löper för stor risk att närma sig en fyr, som har så långt utsträckande grundar. Storön är en af de ostligaste och längst in liggande i hela Wäderö skärgård, med en mängd farliga klippor och grund utanför, sträckande sig i syd och vest 3 å 4 engelska mil. Deremot skulle en fyr å en c:a 3 eng. mil utanför Storö belägen holme, kalla Wäderöbod, vara till stort gagn, emedan utanför denna holme utgrunden äro helt obetydliga. Holmen är ock af den beskaffenhet, att för ett fartyg, kommande från sjön i klart väder, blir denna holme af hela skärgårdsgruppen först synlig, och den tjenar vanligtvis de här på kusten hemmastadde sjöfarande till ett landkänningsmärke. På holmen finnes friskt vatten, och den är tillräckligt hög och stor för att skydda de å densamma möjligtvis blifvande fyrbyggnader för vågornas inverkan. Den i sjömansyrket kunnige kan med en blick på kartan inse fördelen af att sätta fyren på Wäderöbod i stället för å Storö, synnerligast som distansen mellan båda dessa ställen är mycket uppfyld med farliga grund och klippor. Lägg dertill fördelen af att fyren blir stående 3 eng. mil längre utåt sjön, hvarvid man följaktligen skulle komma den i sigte på en lika distans längre till sjös, och på så sätt komma att i tid bli varnad att undvika Wäderöarnes farliga skärgård, så tyckes allt tala för, att Wäderöbod föredrages framför Storön. Skonerten Christian, kapt. Bengtsson, afseglade härifrån i Lördags. Reformmötet i Wenersborg sistl. Fredag var bevistadt af ett ovanligt stort antal medborgare af alla klasser, hvilka enhälligt tillstyrkte det hvilande representationsförslagets antagande.