Göteborgsposten – 21 mars 1865, sida 2

nea TTÅILen, DPånlen, T OTLIUBAI VVD ÅÅ ! ska områdena. Arbetsinställningar i England. För någon tid sedan beslutade jernverksegarne i Staffordshire att nedsätta arbetslönerna för de personer, som användas vid deras fabriker. Arbetarne i Norra Staffordshire vägrade att antaga de föreslagna lönerna och gjorde en . k. strike (arbetsinställning); i Södra Staffordshire deremot ingingo arbetarne på afprutninsen och förklarade sig villiga att fortsätta sitt arbete, men på samma gång beslutade de att understödja de missnöjda i Norra Staffordshire genom bidrag af hvad de sjelfva törtjenade. Häröfver blefvo dock deras herrar oroliga, och icke utan skäl, ty det var tydligt att om män. nen i norra delen af grefskapet kunde med hjelp af dem i södra delen besegra sina arbetsgitvare, så skulle de sedermera sätta Södra Staffordshires arbetare i stånd att på liknande sätt vinna samma ändamål. Detta har på senare tider varit de inom England bildade arbetareföreningarnes taktik. En strike öfver hela landet, hvilken på en gång utblottade alla sabriksdistrikterna, skulle lemna fördelarne på arbetsgisvarnes sida och beröfva solket alla medel att fortsätta striden tills det vunnit densamma. En lokal eistrike?, underhållen af arbetarne i andra distrikter, i hvilka arbetet fortsättes, kan deremot utföras med vida bättre utsigter till framgång och kan äfven eventuelt sortsättas i det ena distriktet efter det andra. I äldre tider skulle denna strategi ha varit fruktansvärd, men arbetsgifvarne ha nu lärt organisation af arbetarne och möta dem med deras egna vapen. Hvarje distrikt har sina föreningar af arbetsgifvare liksom af arbetare, och de förra äro lika vil disciplinerade som de senare. Då sålunda arbetsgifvarne i Södra Staffordshire upptäckte sitt folks plan att al sina egna arbetslöner understödja striken i norra delen af provinsen, beslöto de med ens att beröfva dessa medlen att fortsätta kriget. De förklarade, att så vida icke folket i Norra Staffordshire återtoge arbetet, skulle de älven utestänga arbetarne i södra delen från jernfabrikerna, och så har konflikten börjat. Årbetslöner till ett belopp af 120,000 pund sterl. i veckan ha sålunda, efter hvad det säges, redan börjat innehållas, till lika stor skada för fabriksegare som för arbetare. Huru detta skall komma att sluta, är omöjligt att säga, ty arbetsgifvarne inom jernförädlingsindustrien i hela riket äro i detta afseende såsom en man och så äro äfven arbetarne. Redan börja jernverksegarne i Northumberland och Durham att öppna frågan med sitt folk och fordra svar af dem huruvida de ämna understödja arbetarne i Staffordshire eller icke. Om de gå in på att ej göra det behållas de i arbetet, om icke, ämna arbetsgifvarne att antaga samma politik som an tagits i Södra Staffordshire och stänga sina fabriker. Läsaren kan nu lätt fatta den verklig: karakteren af striden. Om arbetsgitvarne Northumberland och Wales genom hotelser att stänga fabrikerna förmå sina arbetare at icke lemna sina kamrater i Staffordshire un derstöd, måste dessa senare ovilkorligen gifv: efter; men detta skulle kunna medföra andr: eftergifter, och det är derföre ej troligt att d öfriga arbetareföreningarne skola öfvergifv. dem. Å andra sidan skola jernverksegarne Staffordshire, om ej deras yrkesbröder i andr: jgrefskaper genom sitt uppträdande på nyss nämnde sätt atskära medlen för strikens un derhållande, bli besegrade och ordningen skal sedan komma till de öfriga. Det skulle der före alldeles icke vara ötverraskande att hör Idet inom kort alla de förnämsta jernverke inom norra England och Wales blifvit stängde Man spekulerar mycket öfver medlen at törekomma dessa strikes, hvilka äro lik ruinerande för arbetsgifvarne som för arbe tarne. Man föreslår de stridande att taga si tillflykt till en kompromiss, såsom fallet va då för en tid sedan mureriarbetarne inställd sitt arbete. Det bör dock erinras att dett medel först antogs sedan arbetarno voro s godt som uthungrade och deras herrar had gjort ofantliga förluster. —om PN ? Fästet Sumter vid Charleston, som s många gånger blifvit omtaladt under kriget