Göteborgsposten – 16 mars 1865, sida 2

— Under det jag gick klädd som munk passerade en praktfullt klädd man omgifven af ett talrikt följe förbi mig på gatan. — Och denne man? frågade den okände. — En borgare sade att det var konungen af Frankrike. — Wire, sade den maskerade mannen, tillåter ers majestät att jag får betrakta insidan af ers majestäts hand? — Se här är den! Henrik III räckte frum sin öppna hand. Den okände fattade den, undersökte linierna deri och yttrade efter en tystnad, som konungen tyckte racka en hel evighet: — Det finnes sanning i er dröm, Sire, mycken sanning. Konungen var nira att uppgifva ett rop af ångest. — Nå i herr de Crillons då? — Oh! sade mannen med masken, den skall gå i fullbordan punkt för punkt. — Skall jag sålunda upphöra att regera? frågade konungen. — Ja och nej, Sire. Den okände tog åter konungens hinder i sina.