Göteborgsposten – 15 mars 1865, sida 3

igen. Under dessa funderingar märker han en dagöppning under taket och vill på stången, som der utgick till pådragsverken, klättra ut; men nu hände sig ej bättre än att nalle med sin tyngd drog upp vattenluckan, och som vatten samlat sig i dammen, sättes hjulet i gång och stångjernshammaren börjar smida för full Åräckgångk. Missbelåten med denna musik söker björnen att hejda hammaren och få den att hålla sig stilla, men får under arbetet dermed tassarne som oftast emellan hammaren och städet och på detta sätt det ena nypet efter det andra. Ursinnig deröfver anstränger han sig ännu mera, men med samma påföljd, och slutligen så bultad att hans tassar blefvo obrukbara och drypande af blod måste han öfverge arbetet. Folketi närmaste by, dit hammarslagen hörts, infinner sig för att efterse hvad som var å färde, och får der se nalle, som slickar de blodiga ramarne, och kon, som förskräckt inkrupit i ett hörn af smedjan. Medtagen som björnen var, blef det ej svårt att gifva honom sin bane. (Sv. Arb.) tlagsoxen i Paris har såsom vanligt äfven i år på Fettisdagen blifvit förd kring den franska hufvudstadens gator. Cortegen bestod af omkr, 350 personer, till häst och fots, bärande olika drägter. Först kommo tvenne härolder, en regementstambur, 20 trumslagare, lika många trumpetare och 40 musikanter till fots, klädda som franska gardister. Derester kommo detachementer af hallebardierer, dragoner från Ludvig XV:s tid, lätt rytteri och musketörer. Kavalleriet följdes af 40 musikanter till häst. Efter dessa kommo i en rad åtta kärror, af hvilka fyra buro ofantliga oxar, åtsöljda af deras dignitärer, pager, gardister och standarbårare. På första kärran var placerad oxen Bot-a-Clan, eskorterad af kinesiska soldater; den andra kärran föreställde en grönskande kulle med en herde och herdinna samt deras hjord; den tredje föreställde kapten Henriot åtföljd af den traditionela hönan, alluderande till det välbekanta yttrandet af Henrik IV; eskorten utgjordes af soldater från denne konungs tid; den fjerde kärran drogs af sex hästar och föreställde åkerbruket; folket å densamma voro landtmän i bretagniska och normandiska drägter, omgifna af landtbruksprodukter och redskap. Den femte kärran bar första prisoxen, kallad Maitre Guerin och åtföljd af sin ledsagare samt den som skulle slagta honom; den sjette var helgad åt den vanliga samlingen gudomligheter: Mars, Venus, Kupido m. fl.; oxen sVieux Gargon var på den sjunde och slutligen kom en åttonde kärra, dragen af sex hästar, öreställande ett skepp på hvars förstam sågs staden Paris vapen och symboliserande industrien. De 20 personerna i skeppet representerade Frankrikes förnämsta städer — Lille, Strasbourg, Lyons, Marseille, Bordeaux, Nantes, Brest Åc. Utom de fyra oxarne som hade äran att åka kommo fyra andra till fots. Processionen defilerade som vanligt förbi Tuilerierna inför kejsaren, kejsarinnan och den kejserlige prinsen, som visade sig på en balkong. De som uppfodt de bästa af oxarne äfvensom dessas köpare blefvo efter vanligheten presenterade för deras majestäter. Guldlager i Siberien. Från de på 60 nya ställen anlagda guldvaskerierna i Siberien berättas, att några af dem visat sig rikhaltigare än de kaliforniska vaskerierna. På nordliga sidan af berget Jablonnyi, hvarest floderna Witim, Olekma och Aldan upprinna, sumt på begge sidor af den bergskedja som åtskiljer Olekma och Witima, har man funnit fabelaktiga guldlager, isynnerhet i floderna Ssian och Berekan. Vid ett af vaskerierna har man bland 100 pud sand erhållit 98 salotnik guld och vid ett annat bland samma qvantum sand 60 salotnik guld. Guldet ligger på många ställen så högt uppe, att man blott behöfver bortgräfva ett tunnt jordlager för att nå den ädla metallen. Fyra man äro vid hvarje vaskeri oupphorligt sysselsatta med afledandet af vattnet. Vid alla vaskerierna har man hittills ännu blott tagit af de öfversvämmade guldlagren och ännu ej rört dem som ligga längre ned i jorden. Nya monumenter i Italien. Italienarne hafva under de senaste åren varit mycket ifriga att resa mounmenter öfver berömda landsmän, dels tillhörande den nyare tiden, dels en närmare eller fjermare forntid. Under det Neapels universitet blifvit prydt med statyer af Giordano Bruno, Thomas af Aqvino och Vico, håller Floreng på att uppresa ett praktigt monument öfver Dante, hvars 600:ariga födelsedag skall firas nästk. Maj månad. I Milano ämnar man resa en staty af Beccaria, den berömde strafs-rättslärde under förra arhundradet, hvilken först yrkade dödsstraftens afskaffande. I samma stad skall en kollossal bronsstaty af Napoleon I resas, för att på detta sätt visa Italiens tacksamhet såväl mot honom som mot hans nu lefvande namne och efterföljare på Frankrikes tron. Denna statys modell skall blitva Canovas marmorbild af den store kejsuren. En staty öfver sicilianaren La Farina, Cavours vän och ifrig befrämjare af sin födelseös anslutning till konungariket Ita lien, skall äfven resas. I Ravenna ernar man uppställa ett minnesmärke öfver Garibaldis hustru Anita, som dog i denna stad då hon 1849 följde sin man på flykten från det af fransmännen intagna Rom.