Göteborgsposten – 14 mars 1865, sida 3

att sedan 4 år tillbaka locka kejsarens rege,! ring in, en väg, som ofelbart uppställer, i strid mot Napoleon III:s program om försonlighet, fred och framåtskridande, prins Napoleons kullkastande, revolutionära program. Förf. klagar vidare: Ack, hr president! skola vi då vara dömda till att å vår sida utropa: Olyckliga Frankrike, olycklige kejsare! ... Vi gå, ja vi rusa gräsliga katastofer till mötes ! Prins Napoleons äldste son har insjuknat i lunginflammation. De officiösa tidningarne öfverhopas med tillbud af skriftställare, hvilka önska att skrifva en kritik öfver Napoleon III:s verk. Prins Arthur af England har på väg till Ostindien passerat genom Paris. Hr Haussmann tänker benämna en af de nya gatorna i Paris ÅJulius Csar. I afseende på de diplomatiska tillgörandena i slesvig-holsteinska frågan förljudes, att då Österrike ej kunnat antaga de uppställda preussiska fordringarne, önskar Preussen det nuvarande provisoriska tillståndets fortvaro i hertigdömena (tills anläggningarne under preussiskt skyddskap utförts ?). Osterrike skall dock icke vara sinnadt, att ingå härpå, men har tillsvidare befallt sin gesandt i Berlin, att der protestera mot alla åtgärder och ordres, som ensidigt i Preussens intresse utfärdas af den preussiska kommissarien i hertigdömena. Österrike vill således strängt fasthålla vid sin medbesittningsrätt. Dessutom har wienerregeringen kallat sin gesandt vid förbundsdagen i Frankfurt till Wien, hvilken omständighet sättes i samband med Österrikes afsigt, att framkomma med ett förslag till förbundet ang. den slesvigholsteinska frågan. Detta skulle häntyda på en lutning af Österrike till Mellanstaterna, hvilka vilja vid förbundsdagen väcka detta af Österrike hittills tillbakahållna förslag: 1. Förbundsdagen uttalar den säkra förväntan, att den preussiska och österrikiska regeringen skall behaga snarast möjligt öfverlemna hertigdömenas förvaltning (således icke regering?) till arfprinsen af Augustenborg. 2. Förbundsdagen anmodar den preussiska och österrikiska regeringen om, att snarast möjligt meddela, hvilka steg de företagit i hänsyn till hertigdömet Lauenburg. Dessa förslag ha mera formen af anspråkslösa och ödmjuka förfrågningar än af bestämda fordringar. D. 9:de d:s framlades inför förbundsdagen af Nassaus gesandt en promemoria från hertiginnan af Nassau, hvari denna anmäler sina arssanspråk på hertigdömet Lauenburg. — Det krånglar in sig. Från Wien skrifves, att belägringstillståndet i östra Galizien skall komma att upphäfvas d. 18 April. Den största oenighet råder mellan regeringen och deputerade kammarens finansutskott. Regeringens representanter ha förklarat sig ej mera vilja bevista utskottets sammankomster. Detta senare åter har med 18 röster mot 16 strukit 1714 millioner ur krigsbudgeten. I Venetien har regeringen kommit en ny sammansvärjning på spåren och talrika häktningar ha företagits. Preussen har i Bordeaux beställt 10 örlogsfartyg. Bismarcks organ Nordd. allg. Zeit. påstår Danmarks hållning innebära en hotelse (!?) för Preussen, hvartöre det vill ha garanti för gränsen. — Hvart syftar man nu? Den engelsk-indiska telegrasen, som nyss börjat arbeta, är nu sönder. Man känner ännu icke, om afbrottet skall kunna snart afhjelpas eller icke. Linien går öfver Constantinopel genom Mindre Asien till Bussorah, derifrån längs Persiska Viken till Kurratschi o. s. v. Turkiska tjenstemän besörja telegraferingen till Bussorah, och derifrån står den under engel ska ingeniörer och telegrafister. Till Bussorah ligga ledningstrådarne med korta afbrott på stolpar, såsom på de flesta europeiska linier, men från Bussorah utgöres ledningen af en underjordisk kabel, som ligger längs Persiska Viken och kusten af Beludschistan. Sedan dessa trådar passerat Europa och Nindre Asien, löpa de midt igenom det gamla Cappadociens, Phrygiens och Bithyniens dalar, förbi Darii och Alexanders slagfält, och de väcka trol. stor förundran och betänklighet hos turkar, turkomanner, armenier, araber och de oräkneliga beduinstammar, som svärma omkring utan någon varaktig stad. Men äfven dessa folkslag skola nog snart fatta betydelsen af de underliga stolparne och trådarne samt lära att respektera dem. Lord Palmerston anmärkte en gång skämtande för många år sedan i parlamentet, att den tid måhända kunde komma, då statssekreteraren för Indien skulle pr telegraf utbedja sig upplysningar i Calcutta för besvarande af en interpellation, som en hedervärd medlem af huset tänkte ställa tiil honom i afseende på Indien. Denna på skämt framställda profetia har gått i fullbordan. Men hvad betyder detta i jemförelse med noteringarne å indigo och bomull! Det skall bli in